EU-kommissionen vill stoppa all rysk energi senast 2027

På en presskonferens i Strasbourg presenterade energikommissionär Dan Jørgensen på tisdagen ett förslag som, om det antas, i grunden ritar om EU:s energikarta och avslutar decennier av beroende av Ryssland.

– Att kapa energibanden med Ryssland är ett absolut måste, sade Dan Jørgensen.

Han betonade att förslaget inte är en tillfällig sanktion kopplad till kriget i Ukraina utan en permanent förändring av unionens handelspolitik.

– Ryssland har använt energi som ett vapen mot oss, eftersom Ryssland har utövat utpressning mot medlemsländer i EU och därför är de inte en handelspartner man kan lita på, sade Dan Jørgensen.

Detta innebär, enligt kommissionären, att förbudet kommer att bestå även om en fredsöverenskommelse skulle nås. Ryssland har visat sig vara en opålitlig partner som manipulerar marknaderna, och det vill kommissionen nu sätta stopp för.

Motstånd väntas från öst
Förslaget väntas dock inte få en enkel resa genom EU-systemet. Ungern och Slovakien, två länder som fortfarande är beroende av rysk energi via rörledningar, har redan signalerat sitt motstånd.

Förslaget är dock, till skillnad från sanktioner mot Ryssland, i en sådan form att inget enskilt medlemsland kan blockera det.

– Det innebär att för att det ska antas kommer vi att behöva en kvalificerad majoritet i rådet, vilket också innebär att inga länder kan lägga in sitt veto, sade Dan Jørgensen, som tillade att kommissionen för en nära dialog med de berörda länderna för att mildra de negativa konsekvenserna.

Jørgensen pekade även på att länder som inte följer gemensamma EU-beslut riskerar att fällas i EU-domstolen med böter som möjligt straff.

Så ska Ryssland stängas ute
För att undvika en prischock på energimarknaden och ge medlemsländerna tid att anpassa sig, bygger kommissionens förslag på en gradvis utfasning med flera verktyg.

Strategin inleds med ett förbud mot att teckna nya importavtal för rysk gas från och med början av 2026. Därefter ska befintliga kontrakt, både kort- och långsiktiga, successivt avvecklas så att all import upphör senast vid utgången av 2027.

Ett centralt hinder för att stoppa importen har varit att företag sitter fast i långa avtal med ryska leverantörer. För att hantera detta är lagförslaget utformat som ett tvingande importförbud, vilket juridiskt sett utgör en "force majeure" – en oförutsebar händelse bortom företagets kontroll. Därmed kan europeiska bolag hävda att de tvingas bryta sina avtal på grund av EU-lagstiftning, och på så sätt skyddas från skadeståndskrav från ryska leverantörer.

För att säkerställa att förbudet inte kan kringgås genom att rysk gas säljs via tredjeländer införs ett nytt spårningssystem. Importörer kommer att bli skyldiga att förse tullmyndigheter med dokumentation som bevisar gasens ursprung och hela dess transportväg till EU:s gräns.

Ett annat centralt verktyg är att blockera ryska företags möjlighet att boka upp långsiktig kapacitet i EU:s terminaler för flytande naturgas (LNG). Detta ska förhindra att Ryssland kan "hamstra" kapacitet och på så sätt blockera andra leverantörer från att komma in på den europeiska marknaden.

För den lilla andel rysk olja som fortfarande importeras via rörledningar ska de berörda länderna, Ungern och Slovakien, presentera nationella planer för hur importen ska ersättas med alternativa källor fram till 2027. Varje medlemsland blir därmed skyldigt att presentera en egen, konkret plan för hur beroendet ska brytas.

För att gardera sig mot oförutsedda kriser innehåller förslaget även en nödklausul. Om en plötslig och allvarlig händelse skulle hota energiförsörjningen i ett eller flera medlemsländer ger klausulen kommissionen en möjlighet att tillfälligt upphäva importförbudet. Enligt kommissionen är detta en säkerhetsventil som endast är avsedd för extrema undantagssituationer.

Kraftigt minskat beroende
EU har redan minskat sitt beroende av rysk energi dramatiskt sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Andelen rysk gas i den totala importen har sjunkit från 45 procent 2021 till 19 procent 2024. För olja är minskningen ännu större, från 27 procent till endast 3 procent under samma period. Under 2024 betalade EU:s medlemsländer sammanlagt cirka 22 miljarder euro för rysk energi varav ungefär 15 miljarder euro för gas.

En vanlig farhåga vid minskat utbud är stigande priser men kommissionen bedömer att förslaget kommer att ha en begränsad effekt på konsumentpriserna. Anledningen är att en massiv våg av ny flytande naturgas från främst USA och Qatar väntas nå världsmarknaden från 2026. Detta förväntas skapa ett globalt överutbud som pressar ner priserna, samtidigt som EU:s egen efterfrågan på gas fortsätter att minska tack vare energieffektivisering och utbyggnad av förnybar energi.

Förslaget ska nu förhandlas mellan medlemsländerna i rådet och Europaparlamentet. Utöver gas och olja väntas EU-kommissionen även presentera ett separat förslag om att fasa ut importen av ryskt kärnbränsle vid ett senare tillfälle.