Nato enas om historisk upprustning – försvarsutgifter höjs till 5 procent

Mot bakgrund av kriget i Ukraina och ett alltmer spänt globalt säkerhetsläge enades ledarna Natoländerna om att kraftigt öka försvarsanslagen. Det nya målet, som drivits hårt av USA:s president Donald Trump, innebär en tydlig förändring för de europeiska medlemsländerna och Kanada. Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) välkomnar beslutet men betonar att Sverige, tillsammans med de nordiska och baltiska länderna, vill se en snabbare upprustning.

– Det är bråttom att agera just nu. Det är bråttom att Nato fattar nya beslut som vi har gjort i dag, och Sverige fattar i detta nu besluten för att nå fem procent fram till 2030, sade Kristersson på en presskonferens i Haag, enligt SVT.

I de fem procenten ska även militärt stöd till Ukraina räknas in.

Trumps krav och Ruttes beröm
Toppmötet har i hög grad präglats av Donald Trump, som länge har kritiserat europeiska allierade för att inte bära sin del av den finansiella bördan. Han kallade onsdagens överenskommelse för en "monumental vinst" och tog åt sig äran för att ha pressat fram de höjda anslagen.

Efter att inför mötet ha skapat osäkerhet kring USA:s syn på artikel 5, försvarsgarantin i Natofördraget, gav Trump ett tydligare besked i Haag.

– Jag står helt bakom den. Annars skulle jag inte vara här, sade Trump.

Natos generalsekreterare Mark Rutte, som ledde det korta och fokuserade toppmötet, sparade inte på berömmet till den amerikanske presidente. Rutte menade att Trump förtjänade "allt beröm" för att ha fått medlemmarna att enas om de nya utgiftsmålen.

– De beslut som fattades idag kommer att göra Nato mycket starkare, sade Rutte.

Den nya överenskommelsen innebär att medlemmarna ska lämna in årliga planer som visar en trovärdig väg mot målet och en översyn av utvecklingen ska ske år 2029.

Sprickor i enigheten
Trots den övergripande enigheten finns det sprickor i fasaden. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez har meddelat att hans land inte kommer att nå femprocentsmålet, utan anser att 2,1 procent är tillräckligt för att uppfylla landets militära förmågekrav. Detta ledde till kritik från Donald Trump.

– Det är förfärligt det de har gjort. De är det enda landet som vägrar betala, sade Trump och hotade med handelspolitiska åtgärder mot Spanien.

Även Frankrikes president Emmanuel Macron uttryckte viss reservation och menade att det är en "avvikelse" att allierade för ett handelskrig mot varandra samtidigt som man kräver högre försvarsutgifter, uppger Financial Times.

Ukraina i skuggan av toppmötet
Jämfört med tidigare toppmöten var fokuset på Ukraina mindre framträdande. Kriget omnämndes i slutdeklarationen, som beskrev Ryssland som ett "långsiktigt hot", och länderna bekräftade sina åtaganden att stödja Ukraina. Landets väg mot ett medlemskap, som tidigare beskrivits som "oåterkallelig", nämndes dock inte i det mycket korta femparagrafersdokumentet.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj deltog vid sidan av toppmötet och hade ett enskilt möte med Donald Trump. Efter mötet sade Trump att han överväger att göra fler Patriot-luftvärnssystem tillgängliga för Ukraina.

– Vladimir Putin måste verkligen få ett slut på det där kriget. Människor dör i en omfattning som man inte sett på länge, sade Trump.

Vägen framåt
Med överenskommelsen på plats inleds nu det mödosamma arbetet med att omsätta löftena i praktiken. För många europeiska länder innebär de nya målen svåra budgetprioriteringar mellan välfärd och försvar.