Rekordstöd för EU i Sverige – minskat intresse för euron

Statistiska centralbyråns årliga mätning visar att stödet för Sveriges EU-medlemskap har nått den högsta nivån någonsin sedan mätningarna började 1996. Ökningen från förra årets 61,5 procent till årets 64,4 procent är statistiskt säkerställd, vilket innebär att förändringen inte kan förklaras av slumpen.

Samtidigt har motståndet mot medlemskapet minskat till endast 11,3 procent, den näst lägsta nivån sedan Sverige gick med i unionen för 30 år sedan.

Euroentusiasmen svalnar
Tendensen för euron är dock en annan. Andelen som skulle rösta ja i en folkomröstning om att införa den gemensamma valutan har minskat från förra årets 34,4 procent till 32,0 procent. Samtidigt har nej-sidan stärkts och ökat från 46,1 till 49,5 procent. Båda förändringar är statistiskt säkerställda.

Det innebär att Sverige efter två år av ökande eurostöd återigen fjärmar sig från den gemensamma valutan.

Tydliga partipolitiska skillnader
De partipolitiska skillnaderna i EU-frågan är alltjämt tydliga. Liberalernas sympatisörer är mest EU-positiva med 91,1 procent för medlemskap, följt av Miljöpartiet med 86,6 procent och Centerpartiet med 84,9 procent.

I andra änden återfinns Sverigedemokraternas sympatisörer, där 38,3 procent stöder medlemskapet medan 33,8 procent motsätter sig det. Det innebär att även bland SD:s väljare är fler som stödjer EU än som motsätter sig medlemskapet – en utveckling som markerar en tydlig förändring jämfört med tidigare år då motståndet dominerade.

Även Vänsterpartiets sympatisörer har med åren rört sig mot EU. Från att på 2000-talet ha haft en majoritet som motsatte sig medlemskapet stöder nu 67,9 procent EU-medlemskapet.

Alla riksdagens åtta partier har därmed fler EU-positiva än EU-negativa sympatisörer.

Liberaler mest eurointresserade
När det gäller euron är skillnaderna mellan partiernas sympatisörer ännu större. Liberalernas anhängare är klart mest positiva med 60,7 procent som skulle rösta ja, följt av Moderaternas sympatisörer med 43,6 procent.

Vänsterpartiets sympatisörer är mest skeptiska med endast 20,3 procent för euron, men även här har stödet ökat över tid från tidigare bottennivåer på under tio procent.

Historisk utveckling
EU-medlemskapets popularitet har generellt ökat sedan den ekonomiska krisen i början av 2010-talet. Från bottennivåer på drygt 40 procent har stödet stadigt klättrat och tagit fart särskilt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Eurofrågan har präglats av större svängningar. Efter eurokrisen 2010-2012 kollapsade stödet från toppnivåer kring 40 procent till historiska lågvattenmärken under 15 procent. Återhämtningen har varit långsam och hackig, med den senaste ökningen 2023-2024 som nu vänt.