EU föreslår 90-procentsmål för klimatet – möts av massiv kritik för kryphål

EU-kommissionen presenterade på onsdagen tydligt försenat sitt förslag till ett nytt, rättsligt bindande klimatmål för 2040. Målet, en minskning av nettoutsläppen av växthusgaser med 90 procent jämfört med 1990 års nivåer, beskrivs av kommissionen som en ”pragmatisk och flexibel” väg för att ge industrin och investerare den förutsägbarhet som krävs för den gröna omställningen.

– Vi tar nästa steg på EU:s väg för att öka konkurrenskraften, stärka dess oberoende och minska utsläppen, sade EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra under en presskonferens.

Men bakom den ambitiösa siffran döljer sig flera eftergifter som omedelbart väckt en storm av kritik. Förslaget öppnar för att medlemsländer från och med 2036 ska kunna uppfylla upp till tre procent av målet genom att finansiera klimatprojekt utanför EU, så kallade internationella klimatkrediter.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Från flera håll anklagas kommissionen för att urvattna klimatpolitiken och tillåta medlemsländerna att köpa sig fria från sina åtaganden på hemmaplan.

Svenskt missnöje över partigränserna
Kritiken från de svenska EU-parlamentarikerna är hård och kommer från ett brett politiskt fält. Heléne Fritzon, Socialdemokraternas delegationsledare, är djupt kritisk.

– Jag är besviken på kommissionens trixande med klimatmålet. Målet är för lågt satt – och dessutom öppnar man för att länder ska kunna köpa sig fria genom att räkna in utsläppsminskningar utanför EU. Vi måste göra jobbet på hemmaplan, sade Heléne Fritzon i ett uttalande till Europaportalen.

Även Miljöpartiets Pär Holmgren, som kallar förslaget ”på tiden, men för svagt”, menar att möjligheten att köpa krediter urvattnar ambitionen.

– Det är ett stort svek att räkna in insatser utanför EU i egna målet vilket i praktiken är ett avsteg från 90 procent, sade Pär Holmgren.

Jonas Sjöstedt från Vänsterpartiet pekar på den pågående värmeböljan i Europa som en anledning att skärpa, inte försvaga, ambitionerna.

– Kommissionen föreslår att sänka klimatambitionerna i en tid då Europa återigen lider av extrem hetta. Det är dags att vi inser allvaret – vi måste göra mycket, mycket mer för att bekämpa klimatförändringarna, sade Jonas Sjöstedt.

Även från liberalt håll uttrycks oro. Centerpartiets Emma Wiesner, som sitter i den liberala RE-gruppen, välkomnar att ett förslag nu ligger på bordet men ser risker med flexibiliteten.

– Jag är dock oroad över att de föreslagna avvikelserna från ett strikt 90-procentsmål sänker EU:s ambitioner, avviker från vetenskapliga råd och styr investeringar bort från europeisk industri, sade Emma Wiesner.

Från högerkanten kommer en annan typ av kritik. Den nationalkonservativa ECR-gruppen, där Sverigedemokraterna ingår, avfärdar förslaget som ”önsketänkande frikopplat från ekonomiska och sociala realiteter”. Man menar att de internationella krediterna är en form av ”klimatkolonialism” där stora företag kan köpa sig fria medan mindre företag och medlemsländer får bära den verkliga bördan. Tjeckiens premiärminister Petr Fiala, vars parti ODS sitter i ECR, var tydlig med sitt motstånd.

– Vi är emot det här förslaget. Det är nödvändigt att ta hänsyn till välstånd och ekonomiska aspekter, sade premiärminister Petr Fiala enligt tjeckisk radio.

Europaparlamentets största partigrupp, den kristdemokratiska och konservativa EPP-gruppen där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, har inte gjort något gemensamt uttalande om förslaget.

Kritik från miljö- och fackförbund
Miljörörelsen är enig i sin fördömande dom. Greenpeace anklagar kommissionen för ”tvivelaktig bokföring och utlokaliserad koldioxidtvätt”. Klimatnätverket CAN Europe menar att EU nu försöker ”köpa sig fri från sitt klimatansvar och lägga bördan på den globala södern”.

Dessutom kritiserar CAN Europe den ökade flexibiliteten mellan olika utsläppssektorer. Man menar att möjligheten för ett land att kompensera för svaga resultat inom exempelvis transport och jordbruk med bättre resultat inom andra områden urholkar trycket på att genomföra nödvändiga förändringar. Detta riskerar, enligt kritikerna, att försena omställningen i de sektorer där åtgärderna är som mest akuta.

Samtidigt varnar arbetsgivarorganisationen Eurochambres för att förslaget prioriterar ”ambition över ekonomisk verklighet” och sätter ytterligare press på företag. Även den europeiska fackföreningssammanslutningen ETUC är kritisk och menar att klimatmål utan en tydlig social plan och investeringar riskerar att förvandla utfasningen av fossila bränslen till en avindustrialisering som slår hårt mot jobben.

Kommissionen försvarar sig
Vid en presskonferens i Bryssel försvarade de ansvariga kommissionärerna sitt förslag. Klimatkommissionär Wopke Hoekstra medgav att diskussionen varit ”politiskt känslig” men beskrev flexibiliteten som ett medvetet och klokt val.

– Vi anser att det är rättvist och faktiskt smart att göra den stora majoriteten här, men också att tillåta våra företag och länder att vara flexibla med de sista procentenheterna, sade Wopke Hoekstra.

Han menade också att det skapar en bro till länder i den globala södern som aktivt efterfrågar samarbete. Hans kollega, kommissionens vice ordförande Teresa Ribera, pekade på ett förändrat politiskt landskap som en anledning till kompromisserna.

– Världen i början av 2024 är inte dagens värld. Då hade vi fortfarande en enorm majoritet, inklusive ett av de största länderna, som stödde multilateralism. Så är inte längre fallet, sade Teresa Ribera, och tillade att flexibiliteten var nödvändig för att bemöta dem som vill att omställningen ska gå långsammare.

Tuffa förhandlingar väntar
Kommissionens förslag är bara startskottet för vad som väntas bli en hård politisk strid. Förslaget ska nu förhandlas mellan medlemsländerna i ministerrådet och i Europaparlamentet. Samtidigt är tiden knapp. Redan i höst måste EU enas om ett uppdaterat klimatåtagande till FN inför det globala klimattoppmötet COP30 i Brasilien i november.

Det interna 2040-målet kräver kvalificerad majoritet, men FN-åtagandet kräver total enighet bland de 27 medlemsländerna.