Sverige faller i fredsindex

I det senaste globala fredsindexet från den australiensiska tankesmedjan Institute for Economics & Peace (IEP) intar Island, som saknar armé, återigen förstaplatsen som världens fredligaste land, en position man hållit sedan början av mätningarna. I botten av den europeiska listan återfinns Ryssland och Ukraina som på grund av det pågående kriget rankas som två av de minst fredliga länderna i världen.

Rapporten, som mäter fredlighet baserat på intern säkerhet, konfliktnivå och militarisering, visar att den globala freden minskat för trettonde gången på de senaste sjutton åren. Utvecklingen drivs av ökande geopolitiska spänningar och ett rekordstort antal konflikter.

Ökad militarisering i Europa
Den mest framträdande trenden i Europa är den minskade fredligheten inom området militarisering. Detta är en omsvängning från en nästan två decennier lång trend av nedrustning. Som en direkt konsekvens av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har 24 av länderna i västra och centrala Europa ökat sina militärutgifter.

Sverige hör till de länder som tappat markant i fredsindexet och placerar sig nu på plats 35 av världens länder. Det är en tydlig försämring från 2010 då Sverige ar ett av de tio fredligaste länderna. Sedan 2021 års index har fredsgraden i Sverige närmat sig Europasnittet, en utveckling som inte skett i grannländerna Finland och Danmark, men delvis i Norge.

Försämrad säkerhet och ökade konflikter bakom Sveriges tapp
De främsta drivkrafterna till det svenska tappet är enligt IEP en försämrad säkerhet i samhället och en ökad konfliktnivå i förhållande till grannlandet Ryssland.

I huvudkategorin säkerhet i samhället har Sverige sett en genomgående försämring på de flesta indikatorer sedan 2010. Enligt tankesmedjan har våldsamma demonstrationer, antalet mord, våldsbrott, antalet fängslade och polistätheten alla ökat. Samtidigt har svenskarnas upplevda trygghet paradoxalt nog förbättrats, då andelen som känner sig säkra när de går ensamma på kvällen har ökat. Tankesmedjan menar i en kommentar till Europaportalen att detta kan tyda på att ”ökningen av våld till stor del har varit koncentrerad till vissa områden, eller är relaterad till organiserad kriminell verksamhet”.

Den i särklass största enskilda försämringen för Sverige har skett inom huvudkategorin för pågående konflikt, specifikt gällande relationer med grannländer. Försämringen beror helt och hållet på Sveriges förhållande till Ryssland.

”Den enda anledningen till förändringen i Sveriges poäng på denna indikator var de försämrade relationerna mellan Sverige och Ryssland som ett resultat av kriget i Ukraina”, skriver IEP. Tankesmedjan understryker att indikatorn inte mäter vem som bär skulden utan konstaterar endast att en försämring skett.

Vad gäller den höga graden av militarisering, där Sverige har en relativt dålig poäng jämfört med andra europeiska länder och som är något lägre än den var 2010, är huvudförklaringen den omfattande vapenexporten.

”Räknat per capita exporterar Sverige och Norge mer vapen än nästan alla andra länder i världen”, uppger IEP som baserar siffran på data från det svenska fredsforskningsinstitutet SIPRI.

När det gäller vapenexport får Sverige 4,4 på den femgradiga skalan där en lägre siffra innebär en högre grad av fredlighet såsom IEP definierar det.

Sedan den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har dock militariseringen i Sverige av som den mäts i indexet ökat år för år.

Väst- och Centraleuropa rymmer åtta av världens tio mest fredliga länder, men regionens fredlighet har fallit fyra år i rad. Frankrike är det minst fredliga landet i denna region och i EU. Landet brottas med hög militarisering och politisk osäkerhet. Norge hade den största försämringen i regionen det gångna året, främst genom kraftigt höjd försvarsutgiftsandel och ökade vapenexport.

Långsiktiga trender visar stora skiften
Sedan fredsindexet började sammanställas 2010 har stora förändringar skett i Europa. Den överlägset största försämringen har drabbat Ukraina, vars fredspoäng har rasat till följd av Rysslands annektering av Krim 2014 och den fullskaliga ryska invasionen 2022. Även Turkiet och Ryssland har sett en markant försämring under perioden.

I andra änden av skalan finns länder som har blivit betydligt fredligare. Georgien, som var inblandat i ett krig med Ryssland 2008, visar den största förbättringen i Europa under de senaste 15 åren, även om landet fortfarande befinner sig på den nedre halvan av rankningen.

Själva indexet bygger på en sammanvägning av 23 olika indikatorer. Dessa är indelade i tre huvudområden: nivån på säkerhet i samhället, som mäter bland annat brottslighet och politisk stabilitet; omfattningen av pågående inhemska och internationella konflikter; samt graden av militarisering, som inkluderar militärutgifter och vapenexport. Ett lägre poängtal innebär en högre grad av fredlighet.

Rapporten varnar för att den ökade militariseringen, i kombination med växande sociala spänningar och minskat förtroende för institutioner i flera länder, skapar nya risker. Att omfördela offentliga medel från välfärd och utbildning till försvar kan förvärra dessa interna spänningar, enligt rapportförfattarna.

Globalt beräknas de ekonomiska kostnaderna för våld uppgå till närmare 20 biljoner dollar, motsvarande över en tiondel av världens samlade bruttonationalprodukt, BNP.