Svensk integrationspolitik i EU-topp

EU-ländernas arbete med att integrera migranter har stagnerat. I en ny granskning från den oberoende tankesmedjan Migration Policy Group (MPG) landar EU-genomsnittet på endast 54 av 100 möjliga poäng, en ökning med mindre än en poäng sedan 2019.

Sverige placerar sig i absolut topp med 86 poäng, följt av Finland och Portugal . Resultat visar en tydlig skillnad mellan äldre och nyare medlemsländer. De 14 länder som var medlemmar före 2004 har ett snitt på 63 poäng, medan de 13 länder som anslöt sig senare endast når upp till 44.

– Runtom i EU åtnjuter migranter ofta grundläggande rättigheter och en viss långsiktig trygghet – men inte jämlika möjligheter, sade Başak Yavçan, forskningschef på MPG och en av rapportförfattarna, i ett uttalande.

Indexet består av 58 indikatorer fördelade på åtta områden som poängsätts på en skala från 0 till 100, där 100 representerar den högsta internationella standarden för likabehandling och jämlika möjligheter, baserat på konventioner från Europarådet och EU-direktiv.

Politiskt deltagande svagaste länken
Den största och mest utbredda svagheten i EU-ländernas integrationsarbete är det politiska deltagandet, som får ett snittbetyg på 37 poäng. Möjligheten för personer födda utanför EU att rösta, engagera sig politiskt och bli hörda via samrådsorgan är kraftigt begränsad i de flesta länder. Även möjligheten att bli medborgare har försvårats i flera länder och är, tillsammans med politiskt deltagande, det område som sett en negativ utveckling de senaste fem åren.

– Uppgifterna visar på stegvisa förbättringar inom utbildning och antidiskriminering, men en oroande tillbakagång när det gäller tillgång till medborgarskap och politiskt deltagande. Om Europa vill ha sammanhållna, framtidssäkra samhällen kan investeringar i utbildning, trygga uppehållstillstånd och demokratisk inkludering inte vänta, sade Başak Yavçan.

Rapporten noterar att mottagandet av ukrainska flyktingar lett till vissa positiva sidoeffekter, särskilt i östra Europa, med bland annat utökad tillgång till översättning och riktat skolstöd. Effekterna på mer varaktiga och breda systemförändringar beskrivs dock som begränsade.

Trender pekar åt olika håll
Trots den övergripande stagnationen syns vissa ljuspunkter. Utbildningsområdet har förbättrats mest i EU sedan 2019, följt av mindre framsteg inom arbetsmarknad och antidiskriminering. Spanien har till exempel infört en ny heltäckande lag mot diskriminering och Tyskland har nyligen liberaliserat sin medborgarskapslagstiftning genom att bland annat sänka kravet på bosättningstid och tillåta dubbelt medborgarskap.

Samtidigt har andra länder gått i motsatt riktning. Rapporten pekar på försvagade nationella samrådsorgan för invandrare i Luxemburg och Danmark. Flera länder har infört eller föreslagit striktare krav för att beviljas medborgarskap. En liknande trend mot skärpta villkor syns i vissa länder inom familjeåterförening.

Därför är integrationen viktig
Enligt Migration Policy Group är en välfungerande integrationspolitik helt avgörande för att bygga inkluderande, sammanhållna och välmående samhällen. När integrationen hanteras väl gynnar det både nyanlända och den bredare befolkningen genom att främja jämlika möjligheter, minska ojämlikhet och stärka förtroendet för offentliga institutioner, argumenterar tankesmedjan.

De menar att en politik som tar bort hinder och främjar likabehandling skapar förutsättningar för verklig jämlikhet. Motsatsen, en restriktiv hållning, riskerar istället att underminera den demokratiska delaktigheten och den sociala sammanhållningen.