Nederländskt val: Framsteg för liberaler efter Wilders bakslag

Med nästan alla röster räknade under torsdagen står det klart att det nederländska politiska landskapet har ritats om. Det EU-vänliga socialliberala partiet D66 och Geert Wilders högerpopulistiska Frihetsparti (PVV) ligger sida vid sida och ser båda ut att landa på 26 mandat i parlamentets andra kammare.

Detta innebär en dramatisk förändring jämfört med valet 2023, då PVV vann en jordskredsseger med 37 mandat. För D66 är resultatet en historisk triumf, en nära tredubbling från de nio mandat partiet fick då. Den 38-årige partiledaren Rob Jetten, som nu seglat upp som en trolig kandidat till premiärministerposten, var segerviss under valnatten.

– Vi har visat inte bara Nederländerna, utan också världen, att det är möjligt att besegra populistiska och högerextrema rörelser, sade Rob Jetten, enligt Reuters.

Jettens triumf, vänsterns fall
Valets stora vinnare, vid sidan av D66, är kristdemokratiska CDA. Under ledning av Henri Bontenbal, som fört en kampanj om "anständighet" och politisk stabilitet, återhämtar sig partiet från katastrofvalet 2023 och går från 5 till 18 mandat. Även högerliberala VVD, som ingick i den avgående regeringen, klarade sig bättre än väntat och tappar endast två mandat, från 24 till 22.

För vänstern blev valet däremot en bitter besvikelse. Den rödgröna alliansen mellan Gröna vänstern och Socialdemokraterna (GroenLinks-PvdA), ledd av den tidigare EU-kommissionären Frans Timmermans, lyckades inte dra nytta av regeringskaoset som föranledde nyvalet. De backar från 25 till 20 mandat vilket fick Timmermans att omedelbart meddela sin avgång som partiledare.

– Det är tydligt att jag inte har kunnat övertyga människor att rösta på oss. För det tar jag det fulla ansvaret, sade Timmermans, enligt nederländska public service NOS.

Den största förloraren är dock det kristdemokratiska partiet Nytt socialt kontrakt (NSC), som skrällde i valet 2023 genom att från ingenstans ta 20 mandat. Partiet förlorar nu samtliga sina platser och försvinner helt från parlamentet.

Wilders fällde sin egen regering
Nyvalet utlöstes i juni när Geert Wilders PVV lämnade den högerkoalition som partiet självt hade lett till seger mindre än ett år tidigare. Orsaken var att regeringspartnerna vägrade att godkänna PVV:s långtgående förslag för att stoppa asylinvandringen, vilka av många ansågs ogenomförbara och lagvidriga.

Kollapsen ledde till nyval. Geert Wilders medger att utfallet i nyvalet inte blev som önskat.

"Väljaren har talat. Vi hade hoppats på ett annat resultat men vi stod på oss. Vi är mer kamplystna än någonsin", skrev Wilders på X.

Bostadskris och migration stora frågor
Valrörelsen dominerades av ett fåtal tunga frågor. Vid sidan av migration, som var den direkta orsaken till att Geert Wilders regering föll i juni, har Nederländernas akuta bostadskris seglat upp som den kanske allra viktigaste frågan för väljarna. Med ett beräknat underskott på närmare 400 000 bostäder har konkreta lösningar på bostadsbristen varit en central del av de flesta partiers valplattformar. Även stigande vårdkostnader och klimatpolitiken har varit heta ämnen i debatterna, där partierna presenterat vitt skilda vägar framåt för landet.

Ovisst om nästa regering
Det extremt jämna resultatet innebär att det fortfarande är oklart vilket parti som blir störst och därmed får initiativet i regeringsförhandlingarna. Med en marginal på endast några tusen röster kan de sista rösterna, bland annat från Amsterdam och de tiotusentals utlandsnederländare som poströstat, bli avgörande. Det slutgiltiga resultatet väntas först på fredag eller i början av nästa vecka, enligt NOS.

Processen att bilda regering inleds med att en "sonderare" utses för att undersöka möjliga koalitioner. Då de flesta större partier har uteslutit ett samarbete med PVV, pekar mycket mot att Rob Jetten får uppdraget att försöka bilda en bred mittenregering. En sådan koalition skulle sannolikt behöva bestå av minst fyra partier, exempelvis D66, VVD, CDA och GroenLinks-PvdA. Förhandlingarna väntas dock bli komplicerade och ta flera månader vilket är vanligt i nederländsk politik.