Europa presenterar motförslag till USA – kräver starkare skydd för Ukraina

Efter kraftig kritik mot USA:s fredsplan för Ukraina har europeiska ledare under helgen presenterat en alternativ 28-punktsplan som i av 12 punkterna går emot amerikanska och ryska krav. Det europeiska motförslaget innebär en tydlig markering mot president Donald Trumps förslag. Det bekräftade flera källor för nyhetsbyrån Reuters under söndagen, då amerikanska, ukrainska och europeiska representanter möttes i Genève för att diskutera vägen framåt.

Den amerikanska planen, som enligt uppgifter till stor del utarbetats i samråd med Ryssland, krävde att Ukraina skulle överlämna stora landområden, begränsa sin armé till 600 000 soldater och i sin grundlag fastslå att landet aldrig skulle ansöka om Nato-medlemskap.

Större armé och starkare garantier
Det europeiska motförslaget skiljer sig på en rad avgörande punkter från USA:s förslag. Den mest iögonfallande skillnaden gäller säkerhetsgarantierna för Ukraina. Medan USA:s plan endast lovade "tillförlitliga säkerhetsgarantier" kräver den europeiska versionen att USA ska ge Ukraina ett skydd som motsvarar Natos artikel 5 – den paragraf som innebär att ett angrepp på ett medlemsland betraktas som ett angrepp på alla.

Samtidigt vill européerna att Ukraina ska få behålla en armé på 800 000 soldater i fredstid, inte 600 000 som USA föreslog. Detta för att landet ska kunna försvara sig mot framtida ryska hot.

En annan viktig skillnad rör Nato-medlemskap. USA:s plan krävde att Ukraina konstitutionellt skulle förbjuda sig själv från att söka medlemskap. Den europeiska planen slår istället fast att ett ukrainskt medlemskap "beror på konsensus bland Nato-medlemmar, vilket inte existerar" – en formulering som låter dörren stå öppen för framtiden.

Frysta tillgångar ska betala återuppbyggnad
På det ekonomiska området går européerna hårt åt USA:s förslag. I den amerikanska planen skulle 100 miljarder dollar i frysta ryska tillgångar investeras i återuppbyggnaden av Ukraina, där USA skulle ta 50 procent av vinsterna. Resten av de frysta medlen skulle investeras i gemensamma amerikanskt-ryska projekt.

Det europeiska motförslaget säger istället att Ukraina ska "fullt återuppbyggas och kompenseras ekonomiskt, inklusive genom ryska statliga tillgångar som förblir frysta tills Ryssland kompenserar skadorna på Ukraina".

– Ukraina måste ha friheten och den suveräna rätten att välja sin egen framtid. De har valt en europeisk framtid, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett uttalande på söndagen.

Radikala ändringar i territoriefrågan
I den känsliga territoriefrågan har européerna skrivit om punkten helt. USA:s plan krävde att Ukraina skulle erkänna Krim, Luhansk och Donetsk som "de facto ryska" och ge Ryssland delar av Donetsk som landet kontrollerar.

Den europeiska versionen säger istället att "Ukraina förbinder sig att inte återta sitt ockuperade suveräna territorium genom militära medel. Förhandlingar om territoriella utbyten ska starta från frontlinjen."

Formuleringen innebär att Ukraina lovar att inte använda våld, men samtidigt erkänns inte de ockuperade områdena som ryska. Frågan lämnas öppen för framtida förhandlingar.

"Vi är tydliga med principen att gränser inte får ändras med våld. Vi är också oroade över de föreslagna begränsningarna av Ukrainas väpnade styrkor, vilket skulle göra Ukraina sårbart för framtida attacker", sade 14 ledare från europeiska länder samt Japan, Kanada och Australien i ett uttalande från G20-mötet i helgen.

Européerna har också strukit en rad punkter helt från USA:s förslag. En sådan radering gäller punkt tre, där det stod att "Ryssland förväntas inte invadera grannländer och Nato får inte expandera vidare". Detta sågs som ett ryskt vetokrav mot framtida Nato-utvidgning som skulle ha berört länder som Moldavien och Bosnien och Hercegovina.

Även punkten om amnesti för alla parter i konflikten har strukits, liksom punkten om att Ukraina måste hålla val inom 100 dagar. I den europeiska versionen ska val hållas "så snart som möjligt efter undertecknandet av fredsavtalet".

"Mycket produktiva" samtal i Genève
Under söndagen möttes amerikanska, ukrainska och europeiska företrädare i Genève för att diskutera de två planerna. Den amerikanska delegationen leddes av utrikesminister Marco Rubio, sändebudet Steve Witkoff och arméminister Daniel Driscoll. Ukraina representerades av stabschefen Andrij Jermak och säkerhetsrådet Rustem Umerov. Även nationella säkerhetsrådgivare från Storbritannien, Frankrike och Tyskland deltog, enligt FT.

Efter mötet beskrev både Rubio och Jermak samtalen som "mycket produktiva". I ett gemensamt uttalande från USA och Ukraina sades att parterna "utarbetat ett uppdaterat och förfinat ramverk för fred".

– Jag tycker att detta är ett mycket, mycket meningsfullt, skulle jag säga, förmodligen det bästa mötet och den bästa dagen vi har haft hittills i hela denna process, sade Rubio till reportrar i Genève.

Han tillade att det fanns kvarstående frågor att lösa, men att ingen av dem var "oöverstiglig". Rubio sade att vissa punkter som berör EU eller Nato måste diskuteras vidare med de europeiska partnerna.

– Detta är ett levande dokument som förändras varje dag, sade Rubio.

Det gemensamma uttalandet från USA och Ukraina bekräftade att "eventuella framtida överenskommelser fullt måste upprätthålla Ukrainas suveränitet och leverera en hållbar och rättvis fred". Parterna kom överens om att fortsätta intensivt arbete under de kommande dagarna och att hålla nära kontakt med sina europeiska partner.

Vita huset uppgav senare att den ukrainska delegationen "bekräftat att alla deras huvudsakliga angelägenheter – säkerhetsgarantier, långsiktig ekonomisk utveckling, skydd av infrastruktur, frihet till sjöfart och politisk suveränitet – grundligt behandlades under mötet".

Tre punkter från von der Leyen
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen betonade i sitt uttalande på söndagen tre kritiska punkter: att gränser inte får ändras med våld, att Ukraina inte får begränsas på ett sätt som gör landet sårbart, och att EU:s centrala roll för att säkra fred för Ukraina måste återspeglas fullt ut.

– Som en suverän nation kan det inte finnas begränsningar av Ukrainas väpnade styrkor som skulle göra landet sårbart för framtida angrepp och därmed också undergräva europeisk säkerhet, sade von der Leyen.

Arbetet fortsätter
Trump hade tidigare satt en deadline till torsdagen den 27 november för Ukraina att acceptera planen, men Rubio tonade på söndagen ner betydelsen av detta datum och att man vara vill se striderna sluta så snart som möjligt, enligt nyhetsbyrån AP.

Enligt uppgifter till Reuters kan Zelenskyj resa till USA senare i veckan för att diskutera de mest känsliga delarna av planen direkt med Trump. Frankrikes president Macron uppgav att Ukrainas allierade ska mötas på tisdagen för att diskutera resultatet av samtalen i Genève. I dag måndag håller flera europeiska ledare ett möte på temat i Angola i samband med ett EU-toppmöte med Afrikanska unionen.