EU kapar miljökrav i ny uppgörelse

Förhandlare för EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet nådde efter en nattmangling tidigt på tisdagen en preliminär överenskommelse som kraftigt begränsar tillämpningen av två direktiv som klubbades 2022 och 2024.

– Det är den enskilt största kostnadsminskning för rapporteringskrav som någonsin har skett i europeisk historia, sade Jörgen Warborn, moderaten som lett förhandlingarna för EU-parlamentet, under en presskonferens på tisdagen.

Överenskommelsen innebär att endast de allra största företagen kommer att omfattas av reglerna. För direktivet om hållbarhetsrapportering, CSRD, höjs tröskelvärdet till företag med minst 1 000 anställda och en årlig omsättning på minst 450 miljoner euro. För direktivet om tillbörlig aktsamhet, CSDDD, blir gränsen ännu högre – 5 000 anställda och 1,5 miljarder euro i omsättning.

Danmarks näringsminister, socialdemokraten Morten Bødskov, som representerade medlemsländerna i förhandlingarna,försvarade beslutet kraftfullt.

– I åratal har europeiska företag mötts av våg efter våg av byråkrati. Det här har bromsat gröna investeringar och försvagat vår konkurrenskraft. Nu tar vi ett stort och viktigt steg i rätt riktning, sade Morten Bødskov.

Klimatkrav stryks helt ur tillbörlig aktsamhet
En av de mest omdebatterade förändringarna är att kravet på företag att upprätta klimatomställningsplaner tas bort helt ur direktivet om tillbörlig aktsamhet. Dessa planer skulle ha krävt att företag visar hur de avser anpassa sin affärsmodell till Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

– Jag är verkligen glad att vi levererade på parlamentets mandat när det gäller klimatomställningsplanerna. De blir nu helt borttagna, vilket naturligtvis kommer att lätta mycket kostnader för företag över hela Europa, sade Jörgen Warborn.

Klimatomställningsplanerna finns dock kvar i direktivet om hållbarhetsrapportering.

Jörgen Warborn försvarar beslutet att stryka klimatomställningsplanerna ur direktivet om tillbörlig aktsamhet (CSDDD). Han pekar på att liknande krav redan existerar i annan EU-lagstiftning, som exempelvis rapporteringsdirektivet CSRD, och att ytterligare ett lager av administration inte skulle ge önskad effekt.

– Men att vi skulle leverera ytterligare en klimatövergångsplan, det kanske hade haft en marginell nytta för klimatet. Nu tar vi bort den kostnaden för företag i stället, sade Jörgen Warborn.

Han anser att de resurser som företagen sparar på minskad administration i stället kan gå till innovation och utveckling.

– Det frigör kostnader och då kan företagen använda det för att bygga nya marknader ute i världen, klimatneutrala produkter eller andra produkter, sade han.

Ansvarssystem flyttas till nationell nivå
Det EU-harmoniserade systemet för civilrättsligt ansvar tas bort i den slutliga överenskommelsen. Detta innebär att företag som bryter mot reglerna endast kan hållas ansvariga enligt respektive medlemslands nationella lagstiftning, inte enligt en gemensam EU-standard.

Förhandlarna har istället infört en granskningsklausul som innebär att behovet av ett EU-harmoniserat ansvarssystem kan ses över i framtiden.

När det gäller sanktioner enades förhandlarna om ett maxtak för böter på 3 procent av företagets globala nettoomsättning. Det ursprungliga förslaget låg på 5 procent. Kommissionen och medlemsländerna ska utfärda riktlinjer för hur böterna ska tillämpas.

Fokus på allvarligaste risker
I direktivet om tillbörlig aktsamhet införs en metod där företag ska fokusera sina ansträngningar på de områden i sina värdekedjor där negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter eller miljö är mest sannolika eller allvarliga.

Företag behöver inte längre göra en heltäckande kartläggning av alla affärspartner, utan kan istället genomföra en mer övergripande genomlysning och basera sina insatser på rimligt tillgänglig information. Detta ska minska så kallade spridningseffekter i leverantörsledet där stora företag kräver omfattande information från mindre leverantörer.

– Vi säkerställer verklig påverkan, minskar onödig börda och fokuserar insatserna där de har störst betydelse, sade Jörgen Warborn.

Skarp kritik från socialdemokrater och civilsamhälle
Den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet, S&D, röstade redan mot parlamentets förhandlingsposition i november och kommer att rösta nej även till den slutliga överenskommelsen.

– Det här är ett missat tillfälle att fortsätta forma ett Europa som definierar globala standarder, snarare än att bara följa dem, sade René Repasi, S&D-gruppens förhandlare, i ett uttalande.

Han kritiserade särskilt borttagandet av det harmoniserade ansvarssystemet och menade att det skapar en bild av att de som orsakat skada och till och med tjänat på den kan gå ifrån utan meningsfulla konsekvenser.

Den svenska organisationen Swedwatch, som arbetar med företagsansvar, kallade resultatet för ett haveri.

– Lagstiftarna har valt att försvaga två centrala EU-hållbarhetslagar istället för att stärka dem, trots bred kritik från forskare, människorättsexperter, civilsamhälle, företag och investerare, sade Olivia Nordell, ansvarig för Swedwatchs arbete med direktivet om tillbörlig aktsamhet.

Swedwatch varnade för att färre företag kommer att omfattas, att regelverkens genomslagskraft minskar och att fragmenteringen på EU:s inre marknad riskerar att öka.

Ytterligare års fördröjning
Implementeringen av direktivet om tillbörlig aktsamhet skjuts upp ytterligare ett år, till juli 2029. Det innebär att företag får börja tillämpa de nya reglerna tre år senare än vad som ursprungligen var planerat.

För hållbarhetsrapportering införs också en övergångsperiod där företag som tidigare omfattades men nu faller utanför de nya tröskelvärdena får undantag för rapporteringsåren 2025 och 2026.

EU-kommissionen välkomnade överenskommelsen och framhöll att den minskar komplexitet och ökar effektivitet genom att fokusera hållbarhetskraven på de största företagen som sannolikt har störst påverkan på klimat och miljö.

Överenskommelsen ska nu godkännas formellt av både EU-parlamentet och ministerrådet. EU-parlamentets rättsutskott röstar på torsdag och hela parlamentet väntas ta ställning vid plenarsammanträdet i Strasbourg nästa vecka.