Europeisk styrka till Grönland diskuteras – Andersson öppnar för att skicka svensk trupp

Europeiska huvudstäder intensifierar nu arbetet med att diskutera en militär närvaro som svar på USA:s president Donald Trumps upprepade hot mot Grönland. Tjänstemän i Storbritannien, Tyskland och Frankrike har de senaste dagarna diskuterat att skicka en styrka med soldater, krigsfartyg och flygplan till den strategiskt viktiga arktiska ön, skriver brittiska The Standard.

Planerna, som fortfarande befinner sig i ett tidigt skede, syftar till att övertyga Trump om att släppa sina planer på att annektera Grönland genom att visa att Europas allierade tar på sig en större del av säkerhetsbördan i regionen.

Sverige öppnar för trupper
På Folk och Försvars rikskonferens i Sälen på söndagen öppnade Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson för att skicka svenska soldater till Grönland.

– Jag är inte främmande för ökad militär närvaro på Grönland. Det gäller självklart även svenska soldater, sade Andersson till Dagens ETC.

Hon beskrev omvärldsläget som mycket allvarligt och betonade att fokus nu riktas mot USA:s president Donald Trumps senaste ageranden och utspel.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson sade vid samma konferens att USA borde tacka Danmark för dess långvariga lojalitet istället för att komma med hotfull retorik mot Danmark och Grönland.

Arctic Sentry kan bli verklighet
Ett av de förslag som diskuterats inom Nato är att inrätta en operation kallad Arctic Sentry, en motsvarighet till de redan inledda Baltic Sentry och Eastern Sentry som vakar mot skuggflotta och drönare i Östersjön och Östeuropa. Operationen skulle innebära ökad övervakning med fartyg och flygplan runt Grönland.

– Allt som kan göras bör maximeras, sade en Natodiplomat till Politico, enligt TT.

Förslaget diskuterades vid ett slutet möte mellan Natos ambassadörer i Bryssel förra torsdagen där medlemsländerna enades om att alliansen se över en förstärkning i den arktiska regionen.

Kritik mot Natos tystnad
Samtidigt har Natos tystnad i krisen väckt stark kritik bland flera europeiska huvudstäder. Alliansen har ännu inte utfärdat något offentligt uttalande som försvarar Danmarks och Grönlands territoriella integritet, trots att Trump upprepade gånger har hotat med militär aktion.

– De är påfallande tysta, sade en EU-tjänsteman till Financial Times.

Natos generalsekreterare Mark Rutte har endast gett ett 60 sekunder långt svar på en tv-reporters fråga om krisen. Enligt källor inom alliansen pågår visserligen privat diplomati, men många tjänstemän anser att tystnaden riskerar att förstärka bilden av att Trump agerar utan konsekvenser när han hanterar sina allierade, skriver Financial Times.

Nordiska diplomater avvisar Trumps påståenden
Trump har upprepade gånger hävdat att det "kryllar det av ryska och kinesiska fartyg runt Grönland" som motivering för att USA behöver ta kontroll över ön. Men två högt uppsatta nordiska diplomater med tillgång till Natos underrättelseinformation säger till Financial Times att det helt enkelt inte stämmer. Något som också bekräftas av SVT:s granskning.

– Det är helt enkelt inte sant att kineserna och ryssarna är där. Jag har sett underrättelsematerialet. Det finns inga fartyg, inga ubåtar, sade en av diplomaterna.

Norges utrikesminister Espen Barth Eide avvisade också påståendena i en intervju med norska NRK under helgen.

– Det är inte korrekt att det finns mycket aktivitet från Ryssland eller Kina runt Grönland. Det finns aktivitet i vårt närområde. Men runt Grönland finns det mycket lite, sade Barth Eide.

Både grönländska och danska tjänstemän uppger att det knappt funnits något kinesiskt intresse för Grönland sedan ett försök att hjälpa till att bygga flera flygplatser på den arktiska ön avvisades av Danmark 2018 under starkt tryck från USA.

Grönland tidigarelägger parlamentsmöte
Ledarna för alla fem politiska partier i Grönlands parlament, Inatsisartut, meddelade i ett gemensamt uttalande sent på fredagen att parlamentet kommer att tidigarelägga ett möte för att diskutera sitt svar på USA:s hot.

– Vi vill än en gång betona vår önskan om att USA:s förakt för vårt land ska upphöra, skrev partiledarna i uttalandet, enligt Reuters.

De upprepade att Grönlands framtid måste avgöras av det grönländska folket och att inget annat land kan lägga sig i. Normalt träffas Inatsisartut inte förrän i början av februari, men nu kommer ett extrainkallat möte att hållas tidigare, även om exakt datum ännu inte är bestämt.

Danskt dilemma
Danmark befinner sig i en besvärlig situation där landet nu samlar europeiskt stöd för att försvara ett territorium som sedan 1979 stadigt rört sig mot självständighet och vars befolkning vill ha oberoende.

– Danmark riskerar att förbruka sitt utrikespolitiska kapital för att säkra Grönland, bara för att sedan se det gå sin väg efteråt, sade Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Reuters.

Den danska statsministern Mette Frederiksen sade vid en partiledardebatt på söndagen att Danmark befinner sig i ett avgörande ögonblick.

– Vi står vid ett vägskäl, och detta är ett avgörande ögonblick. Det som står på spel är större än vad ögat kan se, för om det vi upplever från amerikanerna är att de faktiskt vänder ryggen åt den västerländska alliansen, att de vänder ryggen åt vårt Nato-samarbete genom att hota en allierad, vilket vi inte har upplevt tidigare, då kommer allt att upphöra, sade Frederiksen, enligt The Guardian.

Möte på onsdag
Det avgörande mötet mellan USA:s utrikesminister Marco Rubio och hans danska och grönländska kollegor Lars Løkke Rasmussen och Vivian Motzfeldt väntas äga rum på onsdag, även om exakt tid och plats inte offentliggjorts.

Tysklands utrikesminister Johann Wadephul, som reste till Washington på måndagen för att träffa Rubio, sade att säkerheten i Arktis blir allt viktigare.

– Jag vill använda min resa för att diskutera hur vi i Nato bäst kan axla detta ansvar tillsammans, med tanke på de gamla och nya rivaliteterna i regionen som involverar Ryssland och Kina, sade Wadephul.