Växande kritik mot Trumps krav på Grönland

Efter att USA:s president Donald Trump på söndagen krävde att få kontroll över Grönland, något som stötte på stark europeisk kritik, sade Vita Huset på onsdagen att Trump och hans säkerhetsteam nu diskuterar ett potentiellt köp av Grönland.  Pressekreterare Karoline Leavitt upprepade ståndpunkten att Trump ser kontroll över ön som nödvändig för USA:s säkerhet i Arktis.

– Presidenten har varit mycket öppen och tydlig med att han ser det som i USA:s bästa intresse att avskräcka rysk och kinesisk aggression i den arktiska regionen, sade Leavitt, enligt BBC.

Hon upprepade att alla alternativ alltid finns på bordet för Trump, men betonade att hans förstahandsval alltid har varit diplomati.

USA:s utrikesminister Marco Rubio har samtidigt meddelat att han ska möta danska och grönländska representanter i nästa vecka. Rubio ville vid en presskonferens inte utesluta militärt våld.

– Jag talar inte om Danmark eller militär intervention. Jag träffar dem nästa vecka. Vi kommer att ha de samtalen med dem då, sade Rubio, skriver Financial Times.

Internt till den amerikanska kongressen har Rubio dock enligt Wall Street Journal tonat ned möjligheten till militär aktion. Vid en sluten genomgång på måndagen för kongressledningen sade utrikesministern att administrationens mål är att köpa Grönland från Danmark, inte att genomföra en invasion, enligt personer med insyn i mötet.

Rubios uttalanden kom efter att den demokratiske senatsledaren Chuck Schumer frågade om administrationen planerade att använda militärt våld även på andra platser, bland annat Grönland. Skillnaden mellan den offentliga retoriken och den interna kommunikationen tyder på att USA:s utspel delvis är förhandlingstaktik, enligt Wall Street Journal.

Tre huvudsakliga vägar diskuteras
I både amerikanska och europeiska medier diskuteras tre huvudsakliga scenarier för hur USA skulle kunna få kontroll över Grönland.

Det första alternativet innebär en utökad amerikansk militär närvaro inom ramen för det nuvarande försvarsavtalet från 1951. Danmark har enligt Financial Times upprepade gånger erbjudit USA fler baser på ön, men fått ljummet mottagande. I dag har USA endast omkring 150 soldater på Pituffik Space Base, den enda kvarvarande av de 50 baser i varierande storlek och betydelse som USA hade på Grönland under kalla kriget.

Det andra scenariot bygger på att Grönland blir självständigt och sedan tecknar ett så kallat "compact of free association" med USA, liknande de avtal USA har med tre Stillahavsstater. Ett sådant avtal skulle ge USA exklusiv militär tillgång i utbyte mot ekonomiskt stöd. Enligt Financial Times skulle det kosta USA stora summor i subventioner för att driva Grönlands ekonomi, som i dag får omkring 700 miljoner dollar årligen från Danmark.

Det tredje och mest extrema alternativet är direkt annektering, med eller utan militärt våld. Danmark har bekräftat för danska medier att landets försvarsledning har instruktioner från 1952 som kräver att soldater omedelbart ska inleda strid om danskt territorium angrips, även utan formell krigsförklaring.

Europeiskt motstånd växer
Flera europeiska länder har de senaste dagarna intensifierat arbetet med att formulera ett gemensamt svar på Trumps hot.

Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot sade på onsdagen att han tillsammans med sina tyska och polska kollegor arbetar med en handlingsplan för att stärka Europa mot hot mot dess säkerhet och intressen. Han betonade att Grönland varken är till salu eller kan tas.

– Grönland är inte till salu eller till att ta. Tiden när man kunde köpa och sälja Louisiana är över, så hoten måste upphöra, sade Barrot.

I EU-parlamentet diskuteras hur unionen kan använda sin ekonomiska makt för att påverka USA. Bernd Lange, ordförande i parlamentets handelsutskott, påpekade att EU har betydande handelsmakt gentemot USA.

– Vi har export till USA på lite över 600 miljarder euro, och för omkring en tredjedel av dessa varor har vi en marknadsandel på över 50 procent, och det är helt klart att detta också är makten i våra händer, sade Lange till Politico.

Han syftade på EU:s så kallade antitvångsinstrument, ett verktyg som tillåter unionen att vedergälda mot handelsdiskriminering. Instrumentet skapades efter Trumps första mandatperiod men har ännu inte använts.

Den danske vänsterpartistiske EU-parlamentarikern Per Clausen går längre och samlar underskrifter för att pausa den senaste tulluppgörelsen med USA, skriver Euractiv. Han argumenterar att om parlamentet godkänner uppgörelsen medan Trump hotar Grönland kommer det att ses som att man belönar honom. En parlamentsomröstning om uppgörelsen väntas i februari.

Kommissionsordförande Ursula von der Leyen hänvisade till stoicismen, läran om behovet av lugn och självbehärskning, när hon talade vid invigningen av Cyperns ordförandeskap i EU:s ministerråd.

– Stoicismen lär oss att inte frukta utmaningar, utan att möta dem med klarhet och beslutsamhet, sade von der Leyen.

Hon betonade att principen om att lagen är starkare än våld gäller "inte bara för vår union, utan lika mycket för Grönland".

Europeiska rådets ordförande António Costa sade att det är fullständigt klart att Grönland tillhör dess folk och att ingenting kan beslutas om Danmark och Grönland utan Danmark eller utan Grönland.

– Europeiska unionen kan inte acceptera brott mot internationell rätt, vare sig det gäller Cypern, Latinamerika, Grönland, Ukraina eller Gaza, sade Costa.

Motstånd även i USA

Samtidigt växer också kritiken mot Trump i hans eget republikanska parti. Senatorn Mitch McConnell varnade för att användning av militärt våld mot Grönland skulle vara "en särskilt katastrofal handling av strategisk självskada för USA och dess globala inflytande", skriver Politico.

– Hot och skrämsel från amerikanska tjänstemän om amerikanskt ägande av Grönland är lika olämpliga som de är kontraproduktiva, sade McConnell i ett uttalande.

Senatorn Roger Wicker, ordförande i senatens försvarsutskott, sade att frågan helt enkelt bör läggas ned. Även senatorn John Curtis skrev på X att användning av militär "inte är lämplig, inte nödvändig och inget jag kommer att stödja".

Republikanen Don Bacon kallade Grönlandsplanerna för en av de "dummaste" sakerna han hört från Vita huset på ett år. Senatorn John Kennedy sade efter en genomgång av Rubio att även "en måttligt intelligent niondeklassare" skulle förstå att en invasion av Grönland vore "ofattbart dumt".

Talmannen republikanen Mike Johnson sade på onsdagen att han inte ens tror att militär aktion är en möjlighet.

– Jag tror inte att någon seriöst överväger det, och i kongressen gör vi definitivt inte det, sade Johnson.

Dialog  efterfrågas

Danmarks försvarsminister Troels Lund Poulsen välkomnade det planerade mötet med Rubio och sade till danska DR att det är den dialog som behövs.

– Det här är den dialog som behövs, som regeringen har begärt tillsammans med den grönländska regeringen, sade Poulsen.

Mötet mellan Danmark och USA väntas hållas någon gång under nästa vecka, men exakt tid och plats har inte meddelats.