Sverige obstruerar – vägrar införa EU-lag om jämställda löner

Regeringen meddelade på torsdagen att den inte ville införa det redan beslutade så kallade lönetransparensdirektivet som ska ge insyn i lönesättningen och motverka lönediskriminering mellan män och kvinnor i EU. Direktivet, som antogs i ministerrådet 2023 medan Sverige, Ungern och Bulgarien röstade emot, ska börja gälla i hela EU den 7 juni i år.

– Syftet med direktivet är bra. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett uttalande.

Enligt regeringen, som haft tre år på sig att införliva direktivet i svensk rätt, ger direktivet “inte tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och riskerar att skapa onödig administrativ börda [för företagen]” och att det därmed blir “dåligt både för jämställdheten och för EU:s konkurrenskraft”. Regeringen kräver att EU skjuter upp införandet av direktivet och att omförhandlingar inleds om det nya regelverket. 

TCO-facket är kritisk till regeringens beslut.

– Det är olyckligt att regeringen nu i ett mycket sent skede av processen väljer att stoppa genomförandet. Från vårt perspektiv är det viktigt att framhålla att direktivet har ett bra syfte. Att underlåta att genomföra direktivet är inte ett alternativ, säger Jens Lidén, jurist på TCO i ett uttalande till Europaportalen.

Att Sverige inte i tid genomfört EU-lagar är en av de vanligaste skälen till att Sverige fälls i EU-domstolen. Senast Sverige fick böta var 2023 då EU-boten blev 100 miljoner kronor för att inte ha infört vapendirektivet i tid.