EU-parlamentet hotar med veto mot ny flerårsbudget

Förhandlingsmandatet röstades på tisdagen igenom med 370 röster för, 201 emot och 84 nedlagda. Det ger parlamentets två huvudförhandlare – kristdemokratiska EPP:s rumänske Siegfried Mureşan och socialdemokratiska S&D:s portugisiska Carla Tavares – fullmakt att gå in i förhandlingarna med rådet och kommissionen om flerårsbudgeten för 2028–2034.

Parlamentets ståndpunkt vilar på tre huvudkrav: att budgeten görs minst tio procent större än kommissionens förslag, att kommissionens nya budgetstruktur förkastas och att nya egna medel – direkta inkomstkällor till EU-budgeten – införs för att hantera återbetalningen av coronaskulden vid sidan av budgettaket.

Om parlamentet inte får sin vilja igenom hotar man med veto.

– Vår position är mycket tydlig. Vi kommer inte att godkänna nästa flerårsbudget om den inte garanteras av nya egna medel, sade den liberala RE-gruppens ledare Fabienne Keller.

"Renationalisering" – brett motstånd
Kommissionens ursprungliga förslag innebär att jordbruksstöd, sammanhållningsmedel, socialfonden, fiske- och migrationspolitik buntas ihop i en stor budgetpost där varje medlemsland samlar sina program i en gemensam nationell partnerskapsplan – en modell som påminner om coronafondens uppbyggnad.

Parlamentet avvisar konstruktionen i sin helhet. I stället kräver man separata och öronmärkta anslag: 385 miljarder euro till den gemensamma jordbrukspolitiken, 274 miljarder till sammanhållningspolitiken och en fristående socialfond på 111 miljarder.

– Vi försvarar inte att grundläggande politik för alla 27 medlemsländer – som sammanhållning och jordbruk – ska åternationaliseras, sade Carla Tavares.

Motståndet sträcker sig över flera politiska block. Under tisdagens debatt inför omröstningen beskrevs den föreslagna strukturen som en maktförskjutning till kommissionen på medlemsstaternas, regionernas och parlamentets bekostnad.

– Förenklingen får inte bara gälla kommissionen och dess medarbetare. Den måste också gälla slutmottagarna och medlemsländerna, sade Monika Hohlmeier (EPP, Tyskland).

Juli 2025 motsatte sig 14 medlemsländer kommissionens modell i ett gemensamt dokument, vilket innebär att också rådet är splittrat på den här punkten.

Nya inkomstkällor – Sverige bland motståndarna
Parlamentets ekvation förutsätter att rådet enas om nya egna medel, alltså nya inkomstkällor till EU-budgeten. Återbetalningen av coronaskulden, som beräknas kosta 25–30 miljarder euro årligen från 2028, vill parlamentet lyfta ut ur budgeten och finansiera separat genom nya inkomstkällor.

Frågan om nya egna medel har dock legat låst i rådet sedan ett politiskt åtagande gjordes i samband med coronafonden 2021. Under förra veckans informell EU-toppmöte slog både Europeiska rådets ordförande António Costa och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen fast att nya egna medel måste tas fram i nästa flerårsbudget. Sverige tillhör motståndarna, både till nya egna medel och till en höjning av EU-budgeten.

– Nu vägrar ni ju att än gång rationalisera, effektivisera och skära ner. Om vi inte lägger om kursen får vi mer av ineffektiv planekonomi som försvagar tillväxten och konkurrenskraften, sade EU-parlamentariker Dick Erixon (SD).

Parlamentet stöder kommissionens föreslag på egna medel – bland annat en utvidgad utsläppshandel, koldioxidtull och en ny företagsavgift – men lägger till tre egna förslag: en digital serviceavgift, en avgift på onlinespel och en avgift på vinster från handel med kryptovalutor.

Brett spann i röstningen
De 370 ja-rösterna motsvarar drygt hälften av parlamentets totalt 718 nuvarande ledamöter. Det är ett relativt svagt mandat inför en av mandatperiodens viktigaste förhandlingar.

Kärnan i ja-blocket utgjordes av huvudförhandlarnas grupper EPP och S&D tillsammans med liberala RE och de gröna. Hela högerextrema PfE och ultranationalistiska ESN röstade mestadels emot, liksom huvuddelen av nationalkonservativa ECR och vänsterpartistiska Vänstern. Hälften av ECR-ledamöter lade ned sina röster medan andra hälften röstade mot.

Bland de svenska ledamöterna var motståndet brett. Av 21 svenska EU-parlamentariker röstade tre ja: liberalen Karin Karlsbro (L) och miljöpartisterna Alice Bah Kuhnke och Pär Holmgren. Samtliga närvarande moderater, socialdemokrater, sverigedemokrater och vänsterpartister, samt kristdemokraten Alice Teodorescu Måwe, röstade nej. Centerpartisten Abir Al-Sahlani lade ned sin röst, medan partikollegan Emma Wiesner och miljöpartisten Isabella Lövin inte deltog.

Mandatets storlek bör också ses mot bakgrund av historiska erfarenheter. Forskningen är samstämmig om att rådet dominerar förhandlingarna om flerårsbudgeten i praktiken, trots att parlamentet formellt har vetorätt. En sammanställning från Jacques Delors-institutet visar att parlamentet under tidigare förhandlingar bara lyckats pressa upp budgettaken med någon enstaka procent över rådets nivå – och under perioden 2014–2020 inte alls. Parlamentets vetorätt har dessutom hittills aldrig använts.

Cypriotiskt sifferförslag väntas i juni
Det cypriotiska ordförandeskapet i rådet uppges arbeta på att presentera sifferförslag inför EU-toppmötet den 18–19 juni.

Irland tar över ordförandeklubban i andra halvan av 2026 med målet att nå en politisk uppgörelse vid årsskiftet.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dock spelat ned möjligheten att en uppgörelse nås redan i år, och en återsamlad sparsamhetskoalition under tysk-nederländsk ledning har tillsammans med Sverige, Danmark, Finland, Österrike och Irland kallat redan kommissionens belopp orimligt.

Förhandlingar med rådet kan dock inte inledas förrän medlemsländerna har enats om en gemensam ståndpunkt.