Sipri ifrågasätter Natos försvarssiffror – varnar för kreativ bokföring

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri, publicerade på måndagen sin senaste sammanställning av världens militärutgifter. Rapporten bekräftar att Europa rustar upp i ett historiskt tempo – men riktar samtidigt kritik mot hur Natos egna försvarssiffror presenteras.

Nato redovisade i mars att samtliga 32 alliansmedlemmar uppfyller tvåprocentsmålet, det mål om minst två procent av BNP som beslutades på alliansens toppmöte i Wales 2014. Sipri bestrider den bilden. Enligt institutets beräkningar klarade bara 23 av 32 Natoländer faktiskt gränsen.

Skillnaden förklaras av att Nato och Sipri tillämpar olika definitioner av vad som räknas som militärutgifter. Nato inkluderar kategorier som Sipri inte räknar in och publicerar inte den detaljerade data som krävs för att oberoende granska hur beräkningarna gjorts.

– Natoländerna har starka politiska incitament att visa sitt engagemang i alliansen, vilket potentiellt kan leda till uppblåsta siffror, sade Jade Guiberteau Ricard, forskare vid Sipri, enligt Euractiv.

I rapporten lyfts ett konkret exempel. Italien uppges under 2025 ha försökt räkna in kostnaderna för ett brobygge till Sicilien som försvarsrelaterade utgifter. Det är just den typen av omklassificeringar av civila projekt som Sipri menar riskerar att snedvrida bilden.

Ny oro inför femprocentsmålet
Risken bedöms bli ännu större framöver. På Natos toppmöte i Haag 2025 enades alliansen om ett nytt mål: fem procent av BNP till försvar och säkerhet till 2035. Av dessa ska 1,5 procentenheter kunna gå till bredare "säkerhetsrelaterade" investeringar – ett begrepp som ännu saknar preciserad definition.

– Utan en tydlig uppdelning finns det en risk för minskad transparens och att militära utgifter överskattas, vilket ytterligare försvårar bedömningen av om de ökade utgifterna faktiskt omvandlas till militär förmåga, sade Guiberteau Ricard.

Snabbaste uppgången sedan 1953
Årets SIPRI-rapport visar på en kraftig uppgång i europeiska försvarsutgifter. I de europeiska Natoländerna var ökningstakten under 2025 den kraftigaste sedan 1953, driven av det ryska hotet och osäkerheten kring USA:s framtida engagemang i Nato.

– Militärutgifterna i de europeiska Natoländerna steg 2025 snabbare än någonsin sedan 1953 och återspeglar den pågående strävan efter europeisk självförsörjning samt ökande tryck från USA för att stärka fördelningen av bördan inom alliansen, sade Guiberteau Ricard.

Trenden har tilltagit sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Sett till ökning i reala termer sedan 2021 – det sista året innan invasionen – är det framför allt länder i Norden och längs Natos östra flank som sticker ut. Sverige ökade i ungefär samma takt som snittet för Central- och Västeuropa, men hamnar sist av de nordisk-baltiska länderna sett till andel av BNP. (Artikeln fortsätter under grafiken.)

Ukraina och Ryssland i en klass för sig
Bland de europeiska länderna är läget i Ukraina och Ryssland, som befinner sig i krig, i en annan klass när det gäller försvarsutgifter. Ukraina lade under 2025 nära 40 procent av sin ekonomi på försvaret – den högsta andelen i världen. Ryssland nådde samtidigt sin hittills högsta andel av de offentliga utgifterna som gått till militären.

– Under 2025 nådde militärutgifternas andel av de statliga utgifterna den högsta nivå någonsin i både Ryssland och Ukraina. Deras utgifter kommer troligen att fortsätta öka 2026 om kriget fortsätter, med ökande intäkter från Rysslands oljeförsäljning och ett stort EU-lån till Ukraina, sade Lorenzo Scarazzato, forskare vid Sipri.