Debatt: Så kan Europa höja kostnaden för Trumps hotpolitik

Varannan dag hotar den amerikanska presidenten Donald Trump Europa för att inte hjälpa till med Irankriget, inte överlämna Grönland till USA, för att beivra överträdelser från amerikanska företag som står Trump nära och mycket annat. I farans riktning ligger att Europa fortsätter att krypa för USA i förhoppning om att försvaret och ekonomin så småningom blir tillräckligt stark och autonom. Det kommer att ta lång tid.

Det finns dock ett snabbt och mycket effektivt verktyg som skulle göra Europa mycket mer motståndskraftig mot amerikanska påtryckningar. Det skulle samtidigt stärka Europas ekonomi, utan att göra EU mer centralstyrd eller kräva nya utgifter och upplåningar. Ändå har det inte diskuterats mycket. Sverige kan spela en nyckelroll för att driva på.

Trump har alltid backat när marknaden för amerikanska statspapper får skrämselhicka. USA har idag en stor statsskuld, motsvarande över 100 procent av BNP, och den fortsätter att öka i snabb takt. Den finansieras genom att amerikanska staten säljer obligationer, ett slags skuldbrev.

Dessa ägs till stor del av investerare och centralbanker runtom i världen. När de får kalla fötter höjs räntor för såväl privatpersoner som företag och offentliga sektorn rejält i USA. Kongressen slår bakut när högre räntor tränger ut andra utgifter. Trump och republikanska partiet riskerar då ett platt fall i opinionen och de kommande valen.

Hittills begränsas denna risk för Trump av att det i dagsläget finns för få alternativ till amerikanska statspapper för den som behöver stora volymer säkra statspapper såsom försäkringsbolag eller centralbanker världen över. De europeiska länderna finansierar visserligen också sin statsskuld genom att sälja obligationer, men det är en mycket splittrad marknad med många olika villkor, löptider, och varierande grad av säkerhet.

EU bör därför bana väg mot en djup marknad för standardiserade europeiska obligationer som här kallas Europrima. Då kan internationella investerare mycket lättare och snabbare byta från amerikanska statspapper till Europrima vilket höjer kostnaden rejält för USA att omsätta hot mot Europa i handling.

Omvänt kan en djup Europrima marknad ge europeiska länder och företag lägre räntor och bättre riskspridning ifall till exempel USA:s statsskuld leder till en skuld- och dollarkris. Enligt forskning har USA:s monopol på en djup marknad för säkra statspapper gett USA 1-2 procent högre BNP, vilket har kallats för ”exorbitant privilege” på engelska. Denna vinst kan i stället tillfalla Europa.

En Europrima marknad kan skapas utan att spä på EU:s belåningsgrad. Metoden för detta är tekniskt inte svår. Länder som vill skulle kunna byta en del av sin statsskuld, säg maximalt motsvarande 25 procent av BNP, av nuvarande nationella statsskuld till seniora och standardiserade Europrima papper, medan resten förblir nationell.

Länder betalar då lägre ränta på Europrima eftersom de är säkrare, men betalar högre ränta på sina övriga skulder som inte är seniora. Det skapar ett stort utbud av säkra Europrima, men det blir dyrare att låna därutöver. Därmed ges länder starkare skäl att begränsa sin nationella statsskuld utan att öka snitträntan på den statsskuld som de har idag.

Allt detta sker helt på frivillig väg. EU ökar inte sin upplåning och tar inte på sig något kreditansvar. Den enda uppgiften för EU, alternativt en organisation som Euroclear, är att sätta kvalitetsstämpeln Europrima på de seniora, standardiserade statspapper som uppfyller kraven.

Sverige har gjort sig känd som ett land som tydligt motsätter sig att EU lånar mer eller får ökade befogenheter att ta ut skatter. Därför vore det särskilt betydelsefull om den svenska regeringen går i bräschen för utveckling av en Europrima marknad.

Det bör ske genom att driva på EU och andra EU länder i frågan. Samtidigt bör det klargöras att utgivning av Europrima inte behöver begränsas till EU-länder. Andra allierade länder som uppfyller kraven bör också kunna sälja Europrima.

När Europrima marknaden väl är etablerad bör även Sverige finansiera en del av sin statsskuld på den. Volymerna behöver dock inte vara stora med tanke på Sveriges låga statsskuld.

I sitt uppmärksammade tal i Davos förra året sa Kanadas statsminister Mark Carney: ”Vi måste veta inte bara styrkan av våra värderingar, utan också värdet av vår styrka.” Det bästa och snabbaste sättet att stärka Europa är att ge investerare ett alternativ till att finansiera amerikansk statsskuld, och samtidigt stärka den europeiska ekonomin. 

Stefan Fölster
Docent i nationalekonomi och författare av en färsk rapport för Frivärld om Europas nya säkerhetsstrategi