EU:s landsbygd töms – klyftan mot städerna växer

EU-kommissionen presenterade på tisdagen sin tredje rapport om unionens demografiska utveckling. Rapporten räknar med att EU:s totala befolkning ökar marginellt några år till, men att bilden ser helt annorlunda ut på regional nivå: 72 procent av EU:s regioner väntas redan tappa invånare fram till 2050.

Landsbygden töms snabbast
Nedgången är ojämnt fördelad. Stadsregionerna väntas växa med 3,6 procent till 2050, medan mellanstora regioner minskar med 3,3 procent och landsbygden krymper med 7,9 procent, enligt rapporten.

Men landsbygden är inte ensam om att tappa invånare. 83 procent av alla landsbygdsregioner minskar i befolkning och det gör också 57 procent av stadsregionerna. Nedgången är alltså inte enbart en fråga om glesbygd, konstaterar rapporten.

De regioner som krymper mest finns i Baltikum, östra Tyskland, östra Polen, Bulgarien, Rumänien, Grekland, södra Italien och inlandet på Iberiska halvön. Tillväxten är i stället koncentrerad till huvudstadsregioner och andra storstadsregioner, till den spanska och franska medelhavskusten samt öarna där, till delar av södra Tyskland och Irland och till stora delar av Sverige.

Unga flyttar, äldre stannar
Orsaken till klyftan är inte i första hand skillnader i barnafödande. Födelsetalen ligger under den nivå som krävs för att befolkningen ska hålla sig stabil i samtliga medlemsländer och kan därför inte förklara varför vissa regioner växer och andra krymper. Det som i stället avgör är hur människor flyttar inom sina egna länder, enligt rapporten.

Unga i 20–24-årsåldern söker sig till städerna för utbildning, karriär och livsstil. Senare i livet vänder mönstret: en del i 35–39-årsåldern flyttar till mindre orter och förorter, medan människor i fyrtioårsåldern ofta drar vidare till landsbygden, sannolikt i samband med familjebildning och nya bostadspreferenser.

Nettoeffekten blir ändå negativ för många regioner, eftersom utflyttningen av unga är större än inflyttningen av äldre. I 82 regioner i 16 medlemsländer talar rapporten om vad den kallar en talangfälla: en snabbt krympande arbetsför befolkning kombinerad med antingen låg andel högutbildade eller en stor utflyttning av personer mellan 15 och 39 år.

En självförstärkande spiral
Färre invånare gör det dyrare per person att upprätthålla vård, skola och kollektivtrafik, samtidigt som skattebasen krymper. Samtidigt ökar en åldrande befolkning behovet av vård och omsorg, medan utflyttningen av unga och arbetsföra minskar tillgången på personal inom just de sektorerna. Resultatet blir vad rapporten kallar en självförstärkande cirkel: demografisk nedgång leder till sämre service, vilket i sin tur driver ytterligare utflyttning och nedgång.

Åldrandet ökar i nästan alla regioner. Den så kallade äldrekvoten – antalet personer 65 år och äldre per 100 personer i arbetsför ålder – väntas stiga mest i inlandet på Iberiska halvön, södra Italien samt delar av Grekland, Rumänien och Bulgarien, med 30 procentenheter eller mer. Ökningen är måttligare i delar av Norden, Irland, Frankrike, Belgien och Nederländerna.

Enrico Lettas rapport "Much More Than a Market", som demografirapporten hänvisar till, konstaterar att unga människors utflyttning från redan utsatta regioner underminerar deras ekonomiska förmåga och riskerar att leda till minskat förtroende för EU:s institutioner.

"Hur håller vi liv i landsbygden?"
Vid lanseringen av rapporten radade EU-kommissionären med ansvar för demografifrågor, Dubravka Šuica, upp de frågor hon menar att EU måste besvara.

– Hur säkrar vi vår arbetskraft? Hur finansierar vi pensioner och sjukvård? Hur håller vi liv i våra regioner och särskilt på landsbygden, sade Šuica.

– Vår demografi handlar om konkurrenskraft. Det handlar om social sammanhållning. Det handlar om EU:s framtid, sade hon.

Šuica pekade på investeringar i hälsa, arbetsmarknad och kompetens, stöd till barnfamiljer, bostäder, aktivt åldrande och regional utveckling som de åtgärder som enligt rapporten ger störst effekt.

I nästa flerårsbudget för 2028–2034, som nu förhandlas, har demografi enligt Šuica blivit ett övergripande mål.

– Vi har gjort demografi till en horisontell fråga, en horisontell prioritering, sade hon. Tanken är att medlemsländernas nationella anslag ska kunna riktas dit de demografiska utmaningarna är som störst.

Kommissionen arbetar med en kommande strategi för rätten att stanna kvar, som ska säkra offentlig service, utbildning, transporter och digital uppkoppling i regioner som i dag har det svårt. I nästa fleråriga budgetram, för perioden 2028–2034, föreslås demografi dessutom bli ett uttalat mål i medlemsländernas nationella och regionala partnerskapsplaner.