Irland tar rodret i EU – direkt in i budgetstrid

Irland tar i dag onsdag över ordförandeklubban från Cypern. Micheál Martin, Irlands premiärminister, beskrev vid ordförandeskapets lansering i juni ett Europa i förändring.

– Det geopolitiska läget är komplext och utmanande och den regelbaserade internationella ordningen är under press, sade Martin.

Att vara ordförandeland i EU innebär bland annat att man leder förhandlingar mellan övriga medlemsländer och med EU-parlamentet. Länderna kan delvis välja vilka frågor man vill prioritera men måste vara en neutral förhandlare.

– För många kan EU-ordförandeskapet verka ganska tekniskt. I själva verket är det en möjlighet för Irland att hjälpa till att forma Europas agenda under sex månader, sade utrikesminister Helen McEntee.

Det irländska ordförandeskapets program bygger på tre pelare: konkurrenskraft, värderingar och säkerhet. Men överst i programmet står en fråga som ska knyta ihop alltihop: EU:s flerårsbudget för perioden 2028–2034 som Irland själv kallar den övergripande prioriteringen för hela halvåret.

En budgetstrid i uppförsbacke
Läget är redan låst innan de irländska förhandlarna ens satt sig till bords. Tyskland, unionens största nettobetalare, kräver att budgeten kapas med 400 miljarder euro. Förbundskansler Friedrich Merz har kallat det nuvarande förslaget "obalanserat", enligt DPA.

Sverige gav redan i juni det då aktuella cypriotiska budet på 1 730 miljarder euro kalla handen. Statsminister Ulf Kristersson (M) kallade förslaget otillräckligt.

– Det här är helt otillräckligt och för svensk del inte ens en förhandlingsstart. Än mindre ett steg mot att kunna nå en överenskommelse, sade Kristersson i riksdagens EU-nämnd, rapporterade Europaportalen då.

Nederländerna anslöt sig till kritiken, medan länder i syd och öst i stället vill värna jordbruks- och regionalstöden. Även EU-parlamentet är missnöjt, om än av motsatt skäl – där röstade ledamöterna i våras för en budget tio procent större) än kommissionens ursprungliga förslag.

En tredje stridslinje handlar om hur budgeten ska finansieras. Europeiska rådets ordförande António Costa har gjort klart att nya, egna inkomstkällor till EU-budgeten – utöver medlemsländernas nuvarande avgifter – är avgörande för en uppgörelse.

Frankrike har gjort nya EU-inkomster till ett villkor. Sverige och flera andra länder motsätter sig detta. Italien har i sin tur krävt att systemet med nationella rabatter på medlemsavgiften antingen avskaffas helt eller utökas till att omfatta Rom.

Irlands uppgift blir att sy ihop dessa spretande krav till ett bud som medlemsländerna kan enas om. Redan i oktober väntas irländarna presentera nya sifferförslag, innan frågan går vidare till Europeiska rådet och ett möjligt extra toppmöte i november. Målet är en uppgörelse i december, för att budgeten ska kunna träda i kraft den 1 januari 2028.

Svagast i försvar ska leda säkerhetsarbetet
Säkerhet är en av Irlands tre uttalade huvudprioriteringar – trots att landet självt har unionens lägsta försvarsutgifter. Irland, som är ett av fyra EU-länder utanför Nato, lade 1,35 miljarder euro på försvaret 2025, motsvarande 0,2 procent av BNP, att jämföra med EU-snittet på 2,1 procent, enligt Politico.

I december uppmärksammades sårbarheten. Under ett besök av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Dublin upptäcktes fem oidentifierade drönare nära hans plans flygväg, trots att en irländsk marinfarkost bevakade området.

Irlands biträdande minister för EU-frågor och försvar, Thomas Byrne, ser ändå försvarsfrågan som central för ordförandeskapet.

– Försvar kommer att vara en av våra viktigaste prioriteringar, sade Byrne till Politico.

Han förklarade att Irland som neutralt land måste agera som en "opartisk mäklare" i försvarsförhandlingarna och företräda medlemsländernas gemensamma intressen, snarare än driva en egen neutral linje – eftersom de flesta EU-länder samtidigt är Natomedlemmar. Utrikesminister Helen McEntee har sökt tona ned motsättningen.

"Irland inser vikten av att stärka vår egen säkerhets- och försvarsförmåga samtidigt som vi bidrar meningsfullt till våra europeiska partners kollektiva säkerhet", skriver McEntee.

Enligt ordförandeskapets program ska Irland bland annat driva på en ny europeisk säkerhetsstrategi, arbetet med att stänga förmågeluckor i EU-ländernas försvar och åtgärder mot Rysslands så kallade skuggflotta av tankfartyg. Fortsatt stöd till Ukraina beskrivs som en "definierande prioritet", inklusive utbetalning av EU:s stödlån till landet och full integrering av Ukraina i unionens försvarssamarbete på samma villkor som medlemsländerna.

Värderingar och konkurrenskraft
Programmets två övriga huvudprioriteringar är värderingar och konkurrenskraft. På värderingssidan lyfter Irland fram fortsatt stöd till Ukraina, fredsansträngningar i Mellanöstern och rättsstatens principer, inklusive den pågående artikel 7-processen mot medlemsländer som anses bryta mot unionens grundvärden.

– Vårt ordförandeskap kommer att lägga stort fokus på att se till att nätet är en trygg och sund plats för barn, sade McEntee vid lanseringen av programmet.

Irland vill också få till en gemensam digital åldersgräns i EU, driva på integritetsvänliga system för åldersverifiering online och gå vidare med lagstiftning mot sexuella övergrepp mot barn.

På konkurrenskraftssidan prioriteras en gemensam kapitalmarknad, en digital euro och enklare regler för företag.

– Alla européer borde kunna dra nytta av tillväxten och framgångarna hos europeiska företag, i stället för att bara se på från sidlinjen, sade finansminister Simon Harris.

Andra frågor är bostadsbrist – Irland vill driva fram gemensamma EU-verktyg mot höga boendekostnader – samt en ny industristrategi och satsningar på EU:s rymdsektor.

Utvidgning och Mellanöstern väntar
Utöver budgeten och säkerhetsfrågorna vill Irland få klart medlemskapsförhandlingarna med Montenegro och göra betydande framsteg med Ukraina, Moldavien och Albanien. Ukraina och Moldavien öppnade sina första förhandlingskluster i juni, sedan Ungerns tidigare premiärminister Viktor Orbán förlorat makten.

Mellanöstern blir en annan svår balansgång för Irland. Landet var 2025 först i unionen med att förbjuda import av varor från israeliska bosättningar på Västbanken och har länge drivit en pro-palestinsk linje.

Ett tidigare förslag om att frysa EU:s associeringsavtal med Israel föll i juni på tjeckiskt veto. Frågan väntas tas upp igen när EU:s utrikesministrar möts i mitten av juli för att diskutera nya åtgärder mot handeln med bosättningarna.