Debatt: Sverige måste stoppa massdödandet av tuppkycklingar i EU

Varje år dödas sex miljoner nykläckta tuppkycklingar i Sverige. På EU-nivå handlar det om omkring 330 miljoner tuppkycklingar varje år.  

Nu har EU-kommissionen i sin strategi för djurhållning pekat ut det systematiska dödandet av tuppkycklingar som en djurskyddsfråga som måste hanteras. Det är ett välkommet besked, men nu krävs att orden följs av handling. 

Att nykläckta tuppkycklingar dödas i Europa är en konsekvens av hur äggindustrin är uppbyggd. Det är som bekant bara honor som kan lägga ägg, och inte tupparna. Samtidigt tillhör alla djur som föds i äggindustrin samma raser, vilken bara avlats för hög äggproduktion. Tupparna växer därför inte tillräckligt snabbt för köttproduktion, och betraktas därmed som värdelösa. Redan under sina första levnadsdagar sorteras de därför bort och dödas, antingen genom att malas till döds eller genom att bli ihjälgasade. Båda metoderna är fortfarande tillåtna enligt EU:s nuvarande lagstiftning för dagsgamla kycklingar. Deras liv avslutas abrupt för att de fötts som hanar i en produktionsmodell som inte har någon användning för dem. 

Detta är ett av de tydligaste exemplen på hur ekonomiska kalkyler tillåts väga tyngre än djurens egenvärde. Därför är det en milstolpe att EU-kommissionen nu uttryckligen pekar ut dödandet av tuppkycklingar som något som behöver avvecklas. Frågan har tidigare funnits på kommissionens agenda men några konkreta lagförslag har däremot ännu inte lagts fram förrän nu. I den nya strategin kopplas frågan till kommande revideringar av djurskyddsreglerna för värphöns och kycklingar, tillsammans med andra viktiga reformer såsom en utfasning av burhållning.  

Frågan handlar inte bara om etik. Det handlar också om EU:s trovärdighet. Under lång tid har unionen framhållit sig som global ledare inom djurskydd. Samtidigt har politiska löften om moderniserad djurskyddslagstiftning skjutits på. 

Medborgarnas förväntningar är dock tydliga: I EU-kommissionens egen konsultation om framtida djurskyddsregler beskrivs det systematiska dödandet av dagsgamla tuppkycklingar som etiskt problematiskt, samtidigt som det finns ett brett stöd för starkare djurskyddsregler. 

Tekniska lösningar finns redan. Flera europeiska länder har infört eller beslutat om nationella förbud mot dödandet av tuppkycklingar, däribland Tyskland, Frankrike och Italien. Det visar att förändring är möjlig när den politiska viljan finns. Nu behövs gemensamma EU-regler som säkerställer att alla medlemsstater rör sig åt samma håll. 

För Sveriges del borde detta vara en självklar fråga att driva. Sverige har länge velat framstå som en stark röst för bättre djurskydd inom EU. Då räcker det inte att välkomna kommissionens ambitioner. Regeringen bör aktivt verka för att kommissionens löften omsätts i bindande lagstiftning med en tydlig tidsplan för när dödandet av tuppkycklingar ska upphöra. 

Samtidigt behöver reformerna omfatta hela produktionssystemet. Att stoppa dödandet av dagsgamla tuppkycklingar är viktigt, men det får inte bli en ursäkt för att bortse från de omfattande djurskyddsproblem som fortfarande präglar äggindustrin, där miljontals hönor hålls i system som begränsar deras naturliga beteenden, och blir sjuka av extremavelns konsekvenser. Framtidens livsmedelsproduktion måste utgå från hållbarhet − även ur djurens perspektiv − och inte bara från produktionseffektivitet. 

EU-kommissionen har nu tagit ett första steg genom att erkänna att rutinmässigt dödande av tuppkycklingar hör hemma i det förflutna. Nu är det upp till våra politiker att sätta stopp för praktiken en gång för alla. 

Tina Hogevik
Riksordförande
Djurens Rätt