Sverige trycker på om frysta ryska tillgångar – gamla invändningar kvarstår

I december lyckades EU-länderna inte samla tillräckligt stöd för att använda de frysta ryska tillgångarna som grund för ett lån till Ukraina. Länderna enades i stället om ett lån på 90 miljarder euro med EU:s budget som säkerhet, men lämnade dörren öppen för att återkomma till frågan. Nu försöker Sverige lyfta frågan på nytt.

Fyra länder bakom kravet
Sverige, Nederländerna, Polen och Spanien står bakom brevet, med Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) som initiativtagare. Brevet är adresserat till EU-kommissionen, EU:s utrikestjänst och det irländska ordförandeskapet och väntas skickas i dag, enligt tre EU-diplomater som Kyiv Independent talat med.

"Vi anser att det nu är dags att återkomma till frågan om hur vi kan göra ytterligare bruk av Rysslands immobiliserade tillgångar till förmån för Ukraina", skriver länderna i brevet.

Länderna ber kommissionen att i nära samråd med medlemsländerna utreda nya alternativ för hur tillgångarna kan användas till förmån för Ukraina – så att risken vilar på samtliga medlemsländer och att inget enskilt land bär en oproportionerlig börda, heter det i brevet. Om det 90 miljarder euro stora lånet skriver länderna: "Vi är alla medvetna om att det inte kommer att räcka."

"Det rättvisa och kloka sättet"
Sverige var tidigare pådrivande för att använda de frysta ryska tillgångarna men fick då inte tillräckligt gehör.

– Nu är det dags att inleda en ny diskussion om hur vi kan använda Rysslands frysta tillgångar till nytta för Ukraina – och för oss själva. Det är det rättvisa och kloka sättet att se till att Ukraina kan försvara sig, och hela Europa, sade Malmer Stenergard till Financial Times.

Hon har också pekat på att det bilaterala stödet till Ukraina minskar.

– Jag är ganska frustrerad över att det bilaterala stödet mer eller mindre minskar och att länder allt oftare hänvisar till EU-lånet, sade hon till Euractiv.

Oklart om det kan fungera denna gång
Belgiens utrikesminister Maxime Prévot sade redan innan brevet att inget förändrats sedan i december, vid en presskonferens i Kiev tidigare i augusti.

– De risker vi identifierade då har inte försvunnit av sig själva. Men vi har inga principiella invändningar mot att pengarna används till stöd för den ukrainska saken, sade Prévot, enligt Kyiv Independent.

Han underströk samtidigt att Belgien inte har förmågan att ensamt bära återbetalningen av drygt 200 miljarder euro om Ryssland skulle vinna en rättslig prövning mot landet.

Flera EU-källlor är tveksamma till att något har förändrats sedan i december. En EU-tjänsteperson sade till Financial Times att ingen hittills har lagt fram ett nytt förslag som undviker samma politiska hinder som fanns då.

– Vi har ingen magisk kanin att dra upp ur hatten här, sade tjänstepersonen som tillade att det dock fortfarande är möjligt att gå vidare med förslaget om det "politiska klimatet förändras".

En annan EU-tjänsteperson tonade ner möjligheten att återöppna debatten nu.

– Invändningarna och förbehållen från flera medlemsländer har inte förändrats, sade personen till Euractiv.

Frågan kan tas upp vid ett informellt möte mellan EU:s utrikesministrar på Irland den 1–2 september.