Försvarsministermöte: EU låser upp miljarder – men Ukraina får inga nya Patriotrobotar

Ukrainas behov inför vintern stod på dagordningen på måndagens möte med EU-ländernas försvarsministrar i Bryssel. Ryssland har på nytt angripit civila mål och luftvärn är fortfarande Ukrainas viktigaste prioritet, sade EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas efter mötet.

Behöver robotar nu
EU har tidigare godkänt upphandlingsplaner för 28,3 miljarder euro inom ramen för Ukrainalånet. Där ingår bland annat Patriotrobotar ur framtida amerikansk produktion.

– Men robotproduktion tar tid och Kyjev behöver Patriotrobotar nu, sade Kallas.

Ett alternativ som Kallas lyfte är att medlemsländer och partnerländer skickar robotar ur egna lager till Ukraina och senare får dem ersatta med pengar från lånet. Men förslaget gav inget resultat på måndagen.

– Tyvärr gjordes inga nya utfästelser i dag. Många vädjade om det här bytet. Vi får se vad som kommer ut av det, sade Kallas.

Flera ministrar pekade redan inför mötet på varför det är svårt. Litauens försvarsminister Robertas Kaunas hänvisade till de senaste drönarintrången i Baltikum och Polen och menade att EU-länderna måste enas om sina prioriteringar.

– Ukraina behöver luftvärnsförmåga. Östra Europa behöver också försvarsförmåga, sade Kaunas.

Finlands försvarsminister Antti Häkkänen lyfte i stället produktionen. Krigen i Ukraina och Mellanöstern har enligt honom skapat kapacitetsproblem i västländerna och luftvärnet måste byggas ut snabbt. Finland undersöker hur produktion från amerikanska företag kan flyttas till Europa, men byråkrati och regelverk bromsar, enligt Häkkänen.

Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) sade på väg in på mötet att han räknar med en svår vinter för ukrainarna.

– Vintern kommer nog att bli krävande för Ukraina. Ryssland har skalat upp sin långräckviddiga bekämpning med ballistiska robotar, sade Jonson.

Fler måste göra mer
Klart är däremot hur pengarna i europeiska fredsfonden ska fördelas. Genom fonden, formellt den europeiska fredsfaciliteten (EPF), kan medlemsländerna få delvis ersättning för militär utrustning som de skänkt till Ukraina.

Av totalt 6,6 miljarder euro går 900 miljoner till EU:s utbildningsinsats för ukrainska soldater, EUMAM, och en miljard till nya gemensamma upphandlingar, enligt Euractiv. Resterande 4,7 miljarder euro går tillbaka till medlemsländerna.

Pengarna har varit låsta sedan Ungerns dåvarande regering under Viktor Orbán blockerade dem. Men låsningen har inte bara handlat om Ungern. På sistone har även andra EU-länder varit oeniga om ersättningsnivåerna.

Flera länder har lovat att skicka sina ersättningar vidare till Ukraina, bland dem Tyskland.

– Tyskland har gjort klart att det vi får tillbaka kommer vi att återinvestera i Ukraina, sade Sebastian Hartmann, parlamentarisk statssekreterare hos Tysklands försvarsminister, inför måndagens möte.

Sverige gör detsamma.
– Vi kommer att få tillbaka pengar från EPF:n och kommer att återinvestera dem i Ukrainastöd, sade Pål Jonson.

Polen tänker däremot behålla sin andel. Pengarna förs enligt landets egna regler till en fond för att modernisera försvaret.

– De här pengarna kommer uteslutande att användas till modernisering av Polens väpnade styrkor, sade Paweł Zalewski, statssekreterare vid Polens försvarsministerium.

Zalewski underströk samtidigt att Polen förbereder sin 50:e stödleverans till Ukraina, värd omkring 50 miljoner euro och en betydligt större därefter.

Kallas uppmanade de länder som ännu inte lovat att återinvestera sina pengar att göra det. Men i slutändan är det deras eget beslut, eftersom det rör sig om bilateralt stöd, konstaterade hon.

Just det bilaterala stödet var en återkommande fråga. Flera ministrar varnade för att EU-lånet till Ukraina riskerar att tränga undan ländernas egna stödinsatser.

– Tyvärr tror några europeiska länder att ett europeiskt lån ska lösa alla utmaningar. Det stämmer inte, sade Robertas Kaunas inför mötet.

Han uppmanade övriga länder att följa Litauens exempel och avsätta 0,25 procent av BNP per år till bilateralt stöd. Estland har samma nivå och även Sverige och Finland betonade att det bilaterala stödet måste fortsätta.

På mötet krävde många länder att delar av de pengar ur Ukrainalånet på 90 miljarder euro som är avsedda för 2027 ska betalas ut tidigare, enligt Kallas. Ukraina kan dessutom få upp till 20 miljarder euro av återstående medel i EU:s försvarslåneinstrument Safe.

Estland och Polen vill också att de frysta ryska tillgångarna används för att finansiera stödet. Frågan lades på is när EU-länderna enades om Ukrainalånet, men har sedan dess väckts på nytt av den svenska regeringen. Irlands försvarsminister Helen McEntee vill att frågan ligger kvar på bordet och säger att EU-kommissionen har åtagit sig att utreda de invändningar som flera länder rest.

Från budgetrad till förmåga
Ministrarna diskuterade också EU:s första årliga rapport om försvarsberedskapen. Kallas ville inte gå in på innehållet, men gav en tydlig signal.

– Europa behöver rusta snabbare och mer effektivt för att nå vårt mål till 2030, sade Kallas.

Enligt henne krävs en avgörande förändring i omfattning och tempo – för investeringar, förmågeutveckling, innovation och industriell kapacitet.

Rapporten kommer från EU:s försvarsbyrå EDA och pekar enligt Reuters på fortsatta luckor inom bland annat luft- och robotförsvar, ammunitionslager och drönare. Kritiken liknar den som Europeiska revisionsrätten framförde i början av september. Trots att EU-ländernas samlade försvarsutgifter ökat med nästan 80 procent sedan 2020 blir målet om försvarsberedskap till 2030 svårt att nå, enligt revisorerna.

Att pengar inte automatiskt blir förmåga var ett återkommande tema bland ministrarna.

– I slutändan är det inte en rad i budgeten som räknas, utan att produkten faktiskt finns tillgänglig och har tillförts de väpnade styrkorna, sade Tysklands Sebastian Hartmann.

Nederländernas försvarsminister Dilan Yeşilgöz-Zegerius ville se mer gemensamma inköp och ett starkare samarbete kring försvarsindustrin.

– Vi säger alltid här att vi ska stärka varandra. Men i praktiken tycker jag personligen att det är en besvikelse, så där kommer jag att bli lite skarpare, sade Yeşilgöz-Zegerius.

Revisorerna konstaterade att EU-länderna 2021 upphandlade 18 procent av sin försvarsmateriel gemensamt, långt under målet på 35 procent. Ministrarna godkände på måndagen de fem första gemensamma försvarsprojekten inom EU:s försvarsindustriprogram, bland annat inom drönare och luftvärn.

För tidigt att säga
Ministrarna förde också en första diskussion om ett nytt krisprotokoll för säkerhet, som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lanserade i sitt linjetal om tillståndet i unionen. Protokollet ska samordna EU-ländernas svar på hybridangrepp som ligger under gränsen för väpnat angrepp och komplettera EU-fördragets klausul om ömsesidigt bistånd, artikel 42.7.

Idén har liknats vid Natos artikel 4. Men den artikeln handlar bara om konsultationer, påpekade Kallas. Protokollet ska i stället klargöra vilka verktyg medlemsländerna kan använda vid angrepp som inte är väpnade.

Diskussionen var mycket inledande och alla ministrar yttrade sig inte. Kallas kunde därför inte säga om en majoritet stöder idén.

– Många sade att de behöver veta vad det innehåller för att förstå om de stöder det eller inte, sade Kallas.

Flera länder underströk att protokollet inte får överlappa med Nato. Irlands Helen McEntee, vars land inte är med i Nato, är öppen för ett protokoll men menar att det måste respektera varje medlemslands konstitutionella ställning.

Danmarks försvarsminister Jeppe Bruus hänvisade till den nya hotbedömning som den danska underrättelsetjänsten presenterade förra veckan.

– Vi ser ett Ryssland som tar större risker, sade Bruus.

Han välkomnade att EU ser över hur hybridhoten ska hanteras, men ville se mer innehåll.

– Jag tror att det finns ett behov av att konkretisera det lite mer, sade Bruus.

Diskussionen om protokollet fortsätter nu bland medlemsländerna, bland annat på ambassadörsnivå, enligt Kallas. Beredskapsrapporten ska gå vidare till EU:s stats- och regeringschefer för diskussion under EU-toppmötet i mitten av oktober.