Energipriser och kinesisk import pressar EU-ledarna vid hösttoppmötet

EU:s stats- och regeringschefer möts på torsdag och fredag i Bryssel. Mot bakgrund av den ökande geopolitiska osäkerheten ska mötet ha ett tydligt fokus på ekonomin, skriver Europeiska rådets ordförande António Costa, i sitt inbjudningsbrev till ledarna.

Konkurrenskraften står därför först på dagordningen, en plats som sedan krigsutbrottet varit reserverad för Ukraina. Ledarna inleder med att tillsammans med EU-parlamentets talman Roberta Metsola stämma av genomförandet av programmet Ett Europa, en marknad, där överenskommelser hittills nåtts om 13 lagförslag.

Inga snabba lösningar på energipriserna 
Därefter går mötet över till de stigande energipriserna. Enligt en hög EU-källa handlar det nu om en kris för energi- och bränslepriserna, kopplad till utvecklingen i Mellanöstern och USA:s krig mot Iran. Debatten väntas därför handla om kortsiktiga åtgärder för att få ner priserna.

– Det råder ingen tvekan om att det inte finns någon mirakellösning för att sänka energipriserna. Men det är också uppenbart att det är ett av ledarnas största politiska bekymmer runt om i Europa, sade en hög EU-tjänsteperson som ville vara anonym för att kunna prata fritt.

Bland idéerna finns att bättre utnyttja raffinaderiernas kapacitet, eftersom det råder brist på vissa raffinerade produkter och att samordna inköp av energi. Kommissionen och finansministrarna har också tillsatt en arbetsgrupp som ska utreda en EU-gemensam skatt på energibolagens övervinster.

Samtidigt hotar gasbrist i vinter beroende på hur kallt det blir. EU:s gaslager är de lägsta för årstiden sedan mätningarna började 2011.

Kina ska sälja mindre till EU 
Vid lunchen på torsdagen tar ledarna upp de globala handelsobalanserna, framför allt med Kina. Underskottet i EU:s varuhandel med Kina är över en miljard euro om dagen och uppgick till 197 miljarder euro bara under årets första halvår, enligt en annan hög EU-tjänsteman.

Vid toppmötet i juni valde ledarna att satsa på dialog med Kina samtidigt som EU:s handelspolitiska verktyg skulle ses över. Förra veckan presenterade handelskommissionär Maroš Šefčovič en uppgörelse om kinesiska hybridbilar.

Uppgörelsen innebär att en importkvot införs som halverar de Kinatillverkade bilarnas andel av försäljningen av nya hybrider och laddhybrider, från omkring 12 till omkring 6 procent. De första provisoriska åtgärderna väntas i början av december. Definitiva åtgärder kräver stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsländerna.

Enligt EU-källa har synen på handelsobalanserna förändrats. Tidigare handlade återbalanseringen främst om att EU skulle sälja mer till Kina, nu ligger fokus på att Kina ska sälja mindre till EU. Kina ska visserligen sänka tullarna på bland annat bildelar, skor, glass och olivolja från EU, men det är inte där tyngdpunkten ligger.

– Vi kommer inte att återbalansera relationen genom att exportera mer glass. Det är inte lösningen. Fokus ligger helt på att dämpa exporten, sade tjänstepersonen som samtidigt ifrågasatte huruvida förra veckans uppgörelse med Kina räcker.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ska presentera resultatet på toppmötet och diskutera vad EU kan göra parallellt med dialogen. Före decembertoppmötet lägger kommissionen dessutom fram nya verktyg för att påskynda företagens diversifiering och stödja drabbade industrier. Mötet väntas också diskutera ett nytt snabbverkande handelsverktyg som Tyskland och Frankrike föreslog i förra veckan.

Costa tar över budgetförhandlingarna 
På torsdagseftermiddagen diskuteras nästa flerårsbudget för 2028–2034 utifrån det förhandlingsunderlag som ordförandelandet Irland lade fram i helgen. Sverige och andra nettobetalare har redan avvisat förslaget och kräver större nedskärningar. (Se faktaruta nedan för alla EU-länders syn på budgetförslaget.)

Efter toppmötet tar Costa själv över förhandlingarna från irländarna med målet om en uppgörelse före årsskiftet.  

Väntad strid om migrationen 
Migrationen tas upp vid lunchen på fredagen i en så kallad strategisk diskussion. Sådana diskussioner leder ofta inte till några skriftliga slutsatser.

Men stämningen kan bli het. Spaniens socialdemokratiske premiärminister Pedro Sánchez väntas gå i clinch med Italiens nationalkonservativa premiärminister Giorgia Meloni, rapporterar Politico. Båda har enligt diplomater inrikespolitiska skäl att ta strid. Spanien går till nyval den 29 november och Meloni står inför ett svårt parlamentsval nästa år.

Spanien har kritiserats av flera EU-länder sedan sommarens plötsliga massmigration till den spanska exklaven Ceuta där upp till 80 000 personer tog sig över gränsen från Marocko. Vid ett ministermöte i början av månaden riktade både Danmark och Sverige kritik mot den spanska migrationspolitiken. Sánchez väntas försvara sig med att ankomsterna via Atlantrutten har minskat med 74 procent. Diplomaterna räknar dock inte med att grälet leder till några konkreta förändringar.

Costa antas å sin sida lyfta fram att EU:s politik ger resultat. Antalet irreguljära inresor till EU har minskat stadigt i fem år.

Luftvärn inför vintern 
Fredagen inleds med Ukraina, och landets president Volodymyr Zelenskyj väntas delta på plats. Rysslands angrepp mot civil infrastruktur gör att Ukrainas behov inför vintern hamnar i fokus, framför allt luftvärn och robotar för att skjuta ned ryska drönare och missiler.

– Det är uppenbart att luckorna fortfarande finns kvar och jag räknar med att de europeiska länderna kommer att visa viljan att göra så mycket de kan för att täppa till dem, sade en hög EU-tjänsteperson och betonade att Ukrainas finansieringsbehov för i år var täckta. I veckan antog EU dessutom nya sanktioner mot omkring 1 600 personer och organisationer, och EU öppnade ytterligare två förhandlingskluster med Ukraina och Moldavien i deras strävan att gå med i unionen.

Diskussionen påverkas också av att USA nyligen annonserat ett avtal med Ryssland om att Ryssland ska exportera mer diesel till USA och världsmarknaden och samtidigt undanta rysk diesel från sanktionerna. EU beklagar avtalet, som enligt tjänstemannen går emot EU:s strategi att göra sig oberoende av rysk fossil energi. Rysk olja har sedan 2021 gått från omkring 45 procent av EU:s oljeimport till 12 procent.  

Montenegro närmar sig mållinjen 
Under middagen på torsdagen håller ledarna en strategisk diskussion om utvidgningen och de reformer EU behöver för att kunna ta emot nya medlemmar. Underlaget är de förslag som kommissionen lade fram i början av månaden, bland annat om att nya medlemsländers rösträtt ska kunna frysas och att fler beslut i utvidgningsprocessen ska fattas med kvalificerad majoritet.

Montenegro har kommit längst av kandidatländerna och har stängt 21 av 35 förhandlingskapitel.

Costa hoppas att förhandlingarna med Montenegro kan avslutas före årsskiftet och ledarna kan komma att ge en positiv signal om det.

Hybridattacker och Mellanöstern 
På fredagen går mötet vidare med försvar och säkerhet. Fokus väntas ligga på Rysslands hybridattacker mot EU-länder och hur unionen kan stå bättre emot dem.

Ledarna diskuterar också läget i Mellanöstern: Iran, Gaza och Västbanken, Jemen, Libanon och Syrien. Sverige hör till de tolv länder som aviserat sanktioner mot varor från israeliska bosättningar på Västbanken, men enighet om sådana åtgärder på EU-nivå ser osannolik ut, enligt EU-parlamentets utredningstjänst.