EU-politiker eniga om global AI-styrning – oeniga om hur

AI-agenter som tagit sig ut ur testmiljöer och angripit andra företag har under sommaren satt riskerna med de mest avancerade AI-modellerna högt på EU:s dagordning, som Europaportalen tidigare rapporterat. På torsdagen debatterade EU-parlamentet hur den globala styrningen av tekniken kan stärkas.

– Artificiell intelligens känner inga gränser, sade EU-kommissionären Jozef Síkela, som företrädde EU-kommissionen i debatten.

Han lovade att kommissionen ska trappa upp samarbetet med likasinnade länder om bland annat utvärdering av AI-modeller, tidig varning och AI-säkerhet.

Kärnvapen som förebild 
De flesta talare var överens om att EU inte kan hantera riskerna på egen hand. Ledamöter från flera partigrupper jämförde med den internationella kontrollen av kärnvapen och kärnenergi.

Kristdemokraten Axel Voss föreslog en internationell inspektionsregim för de mest avancerade AI-modellerna, efter mönster från kärnenergiområdet. Han ville se obligatoriska tester innan modellerna släpps på marknaden och en skyldighet att rapportera incidenter.

– Det finns i dag ingen global AI-styrning, det finns en kapplöpning och Europa står tyvärr långt ute vid sidlinjen, sade Axel Voss.

Adnan Dibrani (S) menade att EU behöver en global ordning för AI eftersom tekniken är gränsöverskridande. Men unionen måste också bygga upp en egen teknisk förmåga, enligt honom.

– Vi kan inte kontrollera det vi inte har, sade Adnan Dibrani.

Även EU-parlamentariker från extremhögern ställde sig i princip bakom globala regler. Oenigheten gällde i stället EU:s egna regler.

"En helt annan planet" 
Moderaten Arba Kokalari påpekade att EU redan har en AI-förordning, och att delar av den ännu inte har börjat gälla. Om Europa bara fokuserar på att reglera kommer inget annat land att följa efter, menade hon.

– Det känns för mig som att de gröna och socialdemokraterna lever på en helt annan planet än vi andra när de skriker efter mer reglering, sade Arba Kokalari.

Miljöpartisten Sergey Lagodinsky gick till motangrepp mot Kokalari.

– Vilken planet lever du på? Definitivt inte på den planet där [AI-]agenter bryter sig ut, sade Sergey Lagodinsky.

Han ville se ett internationellt avtal om återhållsamhet med AI, efter mönster från rustningskontrollen, som även omfattar USA och Kina.

– AI håller på att bli ett massförstörelsevapen. Och vad gör vi med vapen? Vi kontrollerar dem, sade Sergey Lagodinsky.

Arba Kokalari svarade i en replik att AI behövs för att upptäcka bedrägerier och stoppa cyberattacker.

– Jag lever på planeten jorden, med en mänsklighet som har utvecklats i århundraden med teknik, sade hon.

Alice Teodorescu Måwe (KD) intog en liknande linje. Hon ville att regleringen ska inriktas på hur AI används i specifika produkter och tjänster, inte på själva grundtekniken.

– Europa måste sluta vara världsmästare på att reglera tekniken och börja bli en ledare på att utveckla den, sade Alice Teodorescu Måwe.

Strid om skadeståndsansvar 
I sitt svar till Arba Kokalari förde Sergey Lagodinsky in debatten på det som blev en av de konkreta stridsfrågorna: vem som betalar när AI orsakar skada.

– Företagen behöver veta hur mycket de skulle få betala om något händer, sade han.

EU-kommissionen föreslog 2022 regler om skadeståndsansvar för AI, men drog tillbaka förslaget förra året. I september krävde fyra ledamöter från EPP, S&D, de gröna och RE i en skrivelse att kommissionen lägger fram en ny lag.

I debatten drev socialdemokratiska S&D, de gröna och Vänstern på för nya regler.

– Att dra tillbaka direktivet om skadeståndsansvar för AI var ett stort misstag, sade socialdemokraten Alex Agius Saliba.

De gröna ville att en ny lag även ska omfatta testning och utveckling av AI-modeller, som enligt dem i dag faller utanför AI-förordningen. Gröna ledamöter anklagade kommissionen och kristdemokratiska och konservativa EPP för att ha stoppat reglerna.

Men kravet fanns även inom EPP. Axel Voss, en kristdemokrat, tog upp skadeståndsansvar som en del av sin inspektionsregim och beklagade att frågan hade strukits från dagordningen.

EU-kommissionär Jozef Síkela lyfte fram att kommissionen var för förslaget, men att det saknades en överenskommelse mellan lagstiftarna och att någon sådan inte heller kunde nås.

– Det fanns en stor motvilja [bland EU-länderna] i ministerrådet att gå vidare med det, sade Jozef Síkela.

Delar av frågan täcks nu av AI-förordningen och EU:s nya regler om produktansvar, menade han.

Techjättarnas makt 
Flera socialdemokrater upprepade samma budskap i debatten: techbolagen ska inte få övervaka sig själva.

– Jag litar inte på Elon Musk eller Mark Zuckerberg när det gäller att skydda europeiska medborgare, sade Alex Agius Saliba.

Vänsterpartiets Hanna Gedin riktade in sig på det amerikanska analysföretaget Palantir. Hon kritiserade att svensk polis enligt henne har skrivit avtal med företaget i hemlighet.

– Till er parlamentariker i denna kammare som springer på hemliga möten med Palantir så vill jag säga: skäms på er. Vår uppgift är att företräda människor mot dessa mäktiga miljardärers intresse. Inte att springa techjättarnas ärenden, sade Hanna Gedin.

AI-förordningen som varnande exempel 
Talare från högerextrema PfE, nationalkonservativa ECR och ultranationalistiska ESN såg i stället AI-förordningen som en del av problemet. Europa halkar efter USA och Kina, menade de, och behöver billigare energi, mer kärnkraft och färre regler för att europeiska AI-bolag ska kunna växa.

Högerextrema Virginie Joron stödde tanken på en internationell AI-myndighet, men inte att EU:s regler blir modell för resten av världen.

– Ni kommer inte att kunna påtvinga EU:s AI-lagstiftning resten av världen, sade Virginie Joron.