Partier på ytterhögern, på yttervänstern och populistiska mittenpartier fick i genomsnitt 32,6 procent av rösterna i det senaste parlamentsvalet i 31 europeiska länder. Det visar den femte upplagan av Authoritarian Populism Index från den svenska tankesmedjan Timbro och det europeiska nätverket Epicenter. Under 1950- och 60-talen låg andelen kring 10 procent.

Indexet bygger enbart på nationella parlamentsval. Ett lands siffra ändras alltså först när landet röstar och opinionsmätningar räknas inte. Snittet är inte heller vägt efter folkmängd – Malta väger lika tungt som Tyskland.

I 26 av de 31 länderna får dessa partier mer än 20 procent.

Bulgarien bär ökningen
Den största enskilda förklaringen till årets rekord är ändå Bulgarien. I valet i april vann förre presidenten Rumen Radevs nybildade parti Progressiva Bulgarien egen majoritet, och landets siffra för populistiska och auktoritära partier steg från 21,8 till 54,4 procent.

Enligt Europaportalens beräkning utifrån rapportens data står det valet för omkring tre fjärdedelar av årets ökning av det totala snittet, som steg med 1,4 procentenheter. Om Bulgariens siffra hade legat kvar på den tidigare nivån hade snittet stannat på 31,6 procent – fortfarande ett rekord, men bara drygt 0,3 procentenheter över 2025 års nivå.

Rapporten själv betraktar inte Progressiva Bulgarien som ett ideologiskt radikalt parti. Det är ”i ideologiska termer i stort sett ett etablerat mittenvänsterparti, men dess populistiska drag motiverar att det ingår i indexet”, skriver statsvetaren Andreas Johansson Heinö, som har skrivit rapporten. Partiet bedöms också ha låg grad av auktoritära drag.

Samtidigt backade de partier som rapporten räknar till ytterhögern något under året, från rekordnivån 21,3 procent 2025 till 21,2 procent.

Sverige går mot strömmen
Medan snittet steg gick Sverige åt andra hållet. I riksdagsvalet i september föll Sverigedemokraterna från 20,5 till 17,5 procent. Det var partiets första tillbakagång i ett riksdagsval.

Vänsterpartiet, som indexet också räknar in, ökade från 6,8 till 8,4 procent. Sveriges siffra sjönk därmed till 27,0 procent, under det europeiska snittet. Rapporten bedömer både SD och V som partier med låg grad av auktoritära drag.

Sverige är ett av sex länder i kartläggningen där ett parti på ytterhögern eller yttervänstern aldrig har suttit i regeringen.

Ungern lämnar toppen
Ungern står för årets största nedgång. I aprils parlamentsval förlorade Viktor Orbán makten efter 16 år. Ungerns siffra föll med 15,9 procentenheter till 44,3 procent, den kraftigaste nationella nedgången sedan 2016. Det drog ned det europeiska snittet med omkring en halv procentenhet.

Populistiska och auktoritära partier får nu mer än hälften av rösterna i fem länder: Bulgarien, Tjeckien, Rumänien, Italien och Slovakien. Bara Malta saknar sådana partier i parlamentet. (Artikeln fortsätter efter grafiken.)

Ytterhögern störst
Fram till slutet av 1990-talet var stödet för partierna stabilt kring 10 procent. Sedan dess har det ungefär tredubblats. Ytterhögern står för huvuddelen av ökningen och har enligt rapportens data sedan 2024 i snitt större stöd än någon annan partifamilj. Den gick om socialdemokraterna 2022 och de konservativa 2024. Kristdemokraterna har sjunkit till 6,5 procent, och yttervänstern ligger på 6,9 procent – ungefär hälften av nivån åren efter kriget.

Enligt rapporten har partierna visat att de kan behålla sina väljare över tid. Det tyder på att de har blivit ”ett permanent inslag i det europeiska partisystemet snarare än ett tillfälligt protestfenomen”.