Nio EU-länder kräver omtolkning av Europakonventionen för lättare utvisning

De nio länderna – Danmark, Italien, Österrike, Belgien, Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen och Polen – undertecknade brevet som offentliggjordes i samband med Danmarks statsminister Mette Frederiksens besök hos Italiens premiärminister Giorgia Meloni i Rom i går torsdag.

I brevet, som har sänts till övriga EU-länder, argumenterar de nio ledarna för att Europadomstolen för mänskliga rättigheter har gått för långt i sin tolkning av Europakonventionen, särskilt i frågor som rör migration och utvisning av brottslingar.

– Vi behöver ha handlingsutrymme för att bestämma vilka som kan stanna i våra länder, det är därför vi skrev detta brev, sade Frederiksen under en gemensam presskonferens med Meloni i Rom, enligt Euractiv.

Ledarna hävdar i brevet att Europadomstolens nuvarande tolkning har lett till att fel personer skyddas och att medlemsstaternas möjligheter att besluta om utvisningar begränsas för mycket.

I dokumentet lyfter länderna fram tre specifika områden där de vill se förändringar. Förutom ökade möjligheter att utvisa utländska brottslingar vill de ha "mer frihet att besluta om hur våra myndigheter kan hålla koll på till exempel kriminella utlänningar som inte kan deporteras från våra territorier".

De vill också kunna "vidta effektiva åtgärder mot fientliga stater som försöker använda våra värderingar och rättigheter mot oss, till exempel genom att använda migranter som påtryckningsmedel längs våra gränser".

Initiativet stöds av olika politiska familjer och traditioner, något som Mette Frederiksen lyfte fram under presskonferensen.

– Vi kommer från mycket olika länder och ändå har vi byggt ett starkt partnerskap, sade hon.

Brevet inleds med att undertecknarna bekräftar sin tro på europeiska värderingar, rättsstaten och mänskliga rättigheter. De skriver att de är "ledare för samhällen som värnar om mänskliga rättigheter" och att dessa utgör "hörnstenar i våra demokratiska samhällen".

Samtidigt argumenterar de för att världen har förändrats fundamentalt sedan Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna  antogs 1950.

De menar att den irreguljära migrationen har bidragit till betydande invandring till Europa de senaste decennierna. De flesta har kommit via lagliga vägar och integrerats väl, men andra har "valt att inte integrera sig, isolerat sig i parallellsamhällen och distanserat sig från våra grundläggande värden om jämlikhet, demokrati och frihet".

I brevet står det vidare: "Vi har sett, till exempel, fall gällande utvisning av utländska brottslingar där tolkningen av konventionen har resulterat i skydd av fel personer och lagt för många begränsningar på staternas förmåga att besluta vem som ska utvisas från deras territorier."

Europadomstolen för mänskliga rättigheter, som har sitt säte i Strasbourg, är ansvarig för att upprätthålla Europakonventionen om mänskliga rättigheter i alla 46 medlemsländer i Europarådet. Alla EU:s 27 medlemsländer är även medlemmar i Europarådet och har undertecknat konventionen.

Danmark, under socialdemokraten Mette Frederiksens ledning, har under det senaste decenniet infört allt strängare migrationspolitik. Italien och Danmark har också lett en serie möten med fokus på migrationsfrågor inför EU-toppmöten i Bryssel – en grupp som inkluderar flera av de länder som undertecknat brevet.

Sverige och Nederländerna, som vanligtvis deltar i migrationsinriktade sammanhang, har dock inte undertecknat brevet. Europaportalen har kontaktat flera ministrar i den svenska regeringen om deras inställning till brevet utan att få svar.

Litauen, ett av de undertecknande länderna, lämnade tidigare i veckan in ett fall mot Belarus till Internationella domstolen. Landet anklagar Belarus för att skapa politisk oenighet inom EU genom att underlätta olagliga gränsövergångar.

I brevet understryker ledarna att de är medvetna om att diskussionen är känslig.

"Även om vårt mål är att skydda våra demokratier kommer vi sannolikt att anklagas för motsatsen", skriver de, men tillägger att de tror sig vara "starkt i linje med majoriteten av Europas medborgare".