Opinionsundersökning: Svenskar välkomnar nya EU-avgifter – regeringen säger blankt nej

Förhandlingarna om EU:s nästa fleråriga budget för 2028–2034 har precis inletts efter att EU-kommissionen i somras presenterade ett rekordstort förslag på närmare 2 biljoner euro. I går onsdag lades ett andra, mer tekniskt, paket fram. Samtidigt indikerar en ny opinionsundersökning beställd av EU-parlamentet att svenska folket och den svenska regeringen står långt ifrån varandra i synen på EU:s budget.

En överväldigande majoritet av svenskarna, 89 procent, anser att ett ökande antal projekt i framtiden kommer att behöva finansieras gemensamt av EU snarare än av medlemsländerna själva.

Regeringen har däremot en betydligt mer budgetrestriktiv hållning. Den anser att kommissionens förslag, som motsvarar 1,26 procent av EU:s samlade bruttonationalinkomst (BNI), är alldeles för stort och vill se ett tak på 1,0 procent. Den nuvarande flerårsbudgeten uppgår till ungefär 1,02 procent av BNI.

– Volymen på budgeten är alldeles för stor, den måste ner, sade EU-minister Jessica Rosencrantz (M) när förslaget presenterades.

Sverige är även motståndare till att EU-länderna tar gemensamma lån i syfte att finansiera bidrag till andra medlemsländer men öppnar för sådana lån i stödet till Ukraina.

Stöd för nya EU-intäkter
Skillnaden mellan de tillfrågade och regeringen vidgas ytterligare i frågan om hur budgeten ska finansieras. För att kunna satsa på nya prioriteringar som försvar, konkurrenskraft och stöd till Ukraina utan att höja medlemsavgifterna, har kommissionen föreslagit en rad nya gemensamma intäkter, så kallade egna medel. Det handlar bland annat om intäkter från utsläppshandeln och en tobaksskatt.

Även här är svenska folket och regeringen oense. 67 procent av svenskarna ställer sig positiva till att EU får nya typer av intäktskällor för att minska beroendet av medlemsländernas direkta bidrag.

Regeringen är däremot starkt kritisk. Regeringen "ser inget behov av, och är kritiskt till, nya egna medelskomponenter". EU-ministern har tidigare understrukit att det inte finns några gratispengar och att nya intäkter antingen innebär en överföring från nationella budgetar eller nya skatter för företag och konsumenter.

Även om en klar majoritet av de tillfrågade i Sverige är för nya inkomstkällor för EU är stödet bland de svagaste i unionen.

Enade om rättsstaten
Det finns dock ett område där opinion och regering är överens: kopplingen mellan EU-pengar och respekt för demokratiska principer. EU-kommissionen vill i den nya flerårsbudgeten skärpa kraven så att länder som inte respekterar rättsstatens principer kan bli utan EU-stöd.

Hela 96 procent av svenskarna instämmer i att EU bör villkora utbetalningar på detta sätt vilket är den högsta andelen i unionen. Det är en linje som den svenska regeringen helhjärtat stödjer och driver.

"Regeringen understryker att kopplingen mellan EU-finansiering och rättsstatlighet ska förstärkas och utvidgas", anser regeringen. Frågan väntas bli en av de absolut svåraste i de kommande förhandlingarna då Ungern redan har hotat med att lägga in sitt veto mot hela budgeten om kraven skärps.

Effektivitet viktigast för svenskar
När svenskarna får rangordna vilka principer som är viktigast för EU:s budget hamnar effektivitet i topp. 75 procent anser att det är "mycket viktigt" att de projekt som finansieras av EU kommer medborgarna till godo. Därefter följer transparens (72 procent) och flexibilitet för att kunna hantera oförutsedda kriser (68 procent).

Även detta ligger i linje med regeringens retorik om behovet av en "bättre budget" snarare än en större, där fokus ligger på reformer, effektivisering och goda resultat.

Långa förhandlingar väntar
Kommissionens förslag är endast startskottet för en process som väntas pågå i till slutet av 2027. Under hösten kommer medlemsländernas regeringar att diskutera budgetens struktur och principer under ledning av det danska ordförandeskapet, men utan att några siffror läggs på bordet. En första formell avstämning väntas ske på EU:s decembertoppmöte.

Förhandlingarna sker sedan mellan medlemsländerna i rådet, där varje land har vetorätt, och Europaparlamentet, som måste godkänna den slutgiltiga uppgörelsen. För Sveriges del är en bantad budgetvolym, fortsatta rabatter på EU-avgiften och ett nej till nya egna medel de högst prioriterade frågorna.

När den nuvarande flerårsbudgeten förhandlades fram 2020 var EU-kommissionens ursprungliga förslag en budget på 1,11 procent BNI vilket efter slutförhandlingarna med medlemsländerna stannade på 1,02 procent av BNI. Sveriges motbud var då som nu 1,0 procent av BNI.