Frankrikes regering har lagt fram ett budgetförslag för nästa år som innehåller nedskärningar och skattehöjningar på cirka 60 miljarder euro, skriver FT. Målet är att minska landets växande underskott till 2029. Premiärminister Michel Barnier ser hanteringen av Frankrikes "kolossala" statsskuld som sin största uppgift. Förslaget innebär bland annat en tillfällig skatt på stora företag och skatt på aktieåterköp. Även de rikaste medborgarna kommer att få betala mer i skatt. Budgeten bryter med president Macrons tidigare politik med skattesänkningar. Åstramning planeras samtidigt inom sjukvård och offentlig sektor. Det kan bli svårt att få igenom förslaget i parlamentet, där regeringen saknar egen majoritet. 

Frankrike har inte haft en balanserad budget på årtionden. Landets statsskuld är nu 110 procent av BNP, den tredje högsta i EU efter Grekland och Italien. 

Sett till EU:s regelverk om max 60 procent statsskuld och högst 3 procents budgetunderskott tillhör Frankrike de länder som oftast bryter mot det.

Den franske premiärministern konservative Michel Barnier meddelade på tisdagen att landet inte får ner sitt budgetunderskott till EU-gränsen på max 3 procent. I stället för tidigare utlovat målåret 2027 vill han flytta det till 2029. I år väntas underskottet bli över 6 procent och nästa år 5 procent enligt den franska regeringen, rapporterar Bloomberg. 

De senaste 14 åren har Frankrike oftast inte följt EU:s regel om max 3 procents budgetunderskott. Bara 2017 och 2018 var det franska underskottet högst tre procent, övriga år låg man tydligt över gränsen. Under samma tid låg det svenska budgetunderskottet som sämst ett år, pandeminårtet 2020, på - 2,8 procent.  

Frankrike har bett EU-kommissionen om två veckors förlängning för att lämna in sin budgetplan, skriver FT. Planen ska visa hur landet tänker följa EU:s nya regler om statsskuld och underskott.  På grund av att det franska budgetunderskottet ligger långt över EU:s gräns på högst 3 procent vill kommissionen se nedskärningar på över 15 miljarder euro per år i sju år. Men det kan bli svårt att få stöd för i parlamentet. Hur EU hanterar Frankrike kommer att påverka andra länder med liknande problem, som Italien och Spanien. Frankrike väntas lämna in sin plan senast 31 oktober.

I lördags presenterade den franske premiärministern, konservative Michel Barnier, sin nya regering. Enligt Euractiv behåller liberalerna många av de viktigaste posterna medan inrikesministerposten, med ansvar för polisen och migration, går till Bruno Retailleau, en konservativ senator känd för tuffa åsikter om migration. Hans utnämning ses som ett försök att lindra några av extremhögerns oro och säkra deras tysta stöd vid en eventuell misstroendeomröstning efter att parlamentet återsamlas i oktober. 

En annan angelägen fråga är hur landet ska få ner sitt höga och växande budgetunderkott. Löftet till EU-kommissionen, som övervakar budgetpolitiken, att i år få ner underskottet till 4,9 procent ser ut att brytas då prognosen vid årets slut pekar på ett underskott på 5,6 procent, och som under 2025 förväntas öka till 6,2 procent. Det är mer än dubbelt så högt som det maxtak på 3 procent som EU-reglerna tillåter.

Italien kommer inte att presentera sin nya budgetplan förrän nästa månad, vilket innebär att EU:s deadline i september missas. Anledningen är att parlamentet vill att finansdepartementet tar hänsyn till kommande revideringar av ekonomiska tillväxtdata för 1995-2023. Italien har i år hamnat i EU:s formella förfarande för alltför stora underskott efter att budgetunderskottet för 2023 uppgick till 7,4 procent av BNP, långt över EU:s gräns på 3 procent.

Italiens regering har bekräftat sitt åtagande att minska sitt budgetunderskott till under EU:s gräns på 3 procent av BNP senast 2026, uppger Reuters. Italien blev i år föremål för EU:s förfarande vid alltför stora underskott.

Polens finansminister Andrzej Domanski meddelade på måndagen att landet sannolikt kommer att placeras i EU:s förfarande vid alltför stora underskott för fjolårets polska budgetunderskott på 5,1 procent av BNP. EU:s gräns går vid 3 procent av BNP. Domanski hoppas att EU kommer att visa förståelse med tanke på de ökade försvarsutgifterna.

– Förvarandet kommer definitivt att inledas. Vi investerar i säkerhet för hela EU och hoppas att eventuella rekommendationer blir milda, sade han vid en finanskongress i nordpolska Sopot. 

I dagsläget befinner sig endast ett EU-land i förfarandet vid alltför stora underskott: Rumänien.

Sedan 2020 har Sveriges statsskuld minskat från 40,2 procent av BNP till 31,2 procent av BNP – den femte minsta statsskulden i EU, meddelade Eurostat på måndagen. Det motsvarar en minskning på 22 procent vilket är mer än dubbelt så stor skuldminskning som EU-snittet på 9 procent. Den genomsnittliga statsskulden bland EU-länderna 2023 var 82 procent av BNP. 

Det statliga budgetunderskottet i Sverige minskade från -2,8 procent BNP 2020 till -0,6 BNP 2023. Det kan jämföras med EU-snittet -6,7 procent BNP 2020 minskade till -3,5 procent BNP 2023.