Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
De nya reglerna ska börja gälla för EU-ländernas statsfinanser från och med 2025.

Uppdaterade regler ska sanera osunda statsfinanser i EU-länderna

BRYSSEL 12 februari 2024

EU-förhandlare har nått en preliminär uppgörelse om nya regler för att säkra sunda finanser i medlemsländerna. Bland annat ska länderna själva få större inflytande över hur alltför stora skulder ska minska.

EU har i sin stabilitets- och tillväxtpakt,som ska säkra att medlemsländerna har så kallade sunda statsfinanser, en rad regler för att se till att de övergripande målen, om en statsskuld på högst 60 procent av BNP och ett budgetunderskott på högst 3 procent av BNP, efterlevs. Reglerna har dock länge kritiserat för att alltför krångliga, rigida och för att strypa investeringar.

I april i fjol lade EU-kommissionen därför ett förslag om hur reglerna ska förenklas och bli mer ändamålsenliga.

EU-lagstiftarna, parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet, har sedan dess förhandlat om detaljerna. Natten till lördag nådde de så en preliminär överenskommelse.

– [De nya reglerna] kommer att säkerställa balanserade och hållbara offentliga finanser, stärka fokuseringen på strukturreformer och främja investeringar, tillväxt och nya arbetstillfällen i hela EU, sade Belgiens finansminister Vincent Van Peteghem som förhandlat å medlemsländerna vägnar i ett uttalande.

För EU-parlamentet har den portugisiska socialdemokraten Margarida Marques varit en av två huvudförhandlare.

– De nya reglerna kommer att ge mer utrymme för investeringar, flexibilitet för medlemsländerna att jämna ut sina anpassningar och kommer att stärka den sociala dimensionen, sade Marques.

Uppgörelsen ändrar inte de grundlagsfästa gränserna för hur stor statsskulden får vara, högst 60 procent av BNP, och budgetunderskottet, högst 3 procent av BNP, i medlemsländerna men lägger ut nya metoder för att minska skulderna. En huvudlinje är att mer stegvis, realistiskt och stabilare minska statsskulderna, balanserat med större möjligheter att investera inom viktiga områden.

Vänstergruppen i EU-parlamentet kritiserar dock uppgörelsen.

– Förhandlingarna resulterade i strängare underskottsregler, en mer restriktiv kontroll av medlemsländernas offentliga utgifter och noll säkerhetsåtgärder för offentliga investeringar. Åtstramningarna är tillbaka, sade den portugisiske kommunisten José Gusmão.

Få ned statsskulder

För länder som har en statsskuld på över 90 procent av BNP måste den minskas med i snitt minst en procent per år. För länder med en statsskuld på mellan 60 och 90 procent måste snittet ligga må minst 0,5 procent årligen. Båda dessa krav är mindre strikta än det nuvarande regelverket. I dag har hälften av EU-länder en statsskuld som överstiger 60 procent.

Minska underskott

För EU-länder som har ett budgetunderskott som överstiger treprocentsgränsen måste detta minskas till 1,5 procent under år perioder av ekonomisk tillväxt i syfte att bygga upp en buffert inför framtida kriser.

Flerårsplaner för skuldsanering

För de länder som inte klarar EU:s budgetgränser kommer kommissionen att utfärda tekniska färdplaner som stakar ut vägar för att få ned skulder och underskott.

Alla medlemsländerna ska skicka in en plan som sträcker sig fler år framåt och som omfattar finanspolitik, investeringar och reformer till kommissionen. Planerna kan uppdateras om en ny regering tillträder.

Länderna får själva lägga upp hur de ska få ned skuldnivån – den måste dock vara lägre i slutet av perioden än i början på en fyraårsperiod. Om ett land i sin plan tar med reformer som på sikt stärker statsfinanserna, skapar tillväxt eller bidrar till EU-gemensamma prioriteringar som klimat, sociala frågor, digitalisering och försvar kommer att kunna få längre tid på sig att klara sina mål om att minska skulderna.

Länder kan under "exceptionella omständigheter" utanför sin kontroll be om en förlängning av sin skuldsaneringsplan.

Förenkling

En förenkling i regelverket med uppgörelsen är att, endast en indikator kommer att användas som ett mått på skuldernas hållbarhet: den så kallade nationellt finansierade primära nettoutgiften (se faktaruta).

Ska gälla för 2025 års budgetar

Helgens preliminära uppgörelse måste nu formellt godkännas av EU-parlamentet och medlemsländerna. Målet är att de första nationella planerna ska vara inskickade senast den 20 september 2024 och ska avse 2025 års budgetar. Kommissionens granskning av budgetplanerna ingår i den så kallade europeiska planeringsterminen.

Mer fakta

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
Annons från EU-kommissionen
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Skriv in din epostadress här:

Annonser
Annons från EU-kommissionen
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret