Svenska företag är etta i Europa på forskning och utveckling. Trots det når inte Sverige det nationella målet. Målet är att Sverige ska ha 4 procents forskning och utveckling i förhållande till BNP. I dag är nivån 3,5 procent, uppger Ekot.

Den brittiske premiärministern Rishi Sunak har gett klartecken till att slutföra ett avtal som gör det möjligt för Storbritannien att åter gå med i EU:s forskningsprogram Horisont med en budget på 95,5 miljarder euro, enligt nyhetsbyrån Bloomberg. Ett avtal kommer att göra det möjligt att återuppta de nära förbindelserna mellan Europas främsta forskningsnav som landet lämnade i och med brexit.

Risken för utbrott av sjukdomar som sprids mellan djur och människor ökar i och med klimatförändringarna, rapporterar Sveriges Radio. Nu ska forskare i ett EU-finansierat projekt ta fram ett varningssystem för att snabbare kunna upptäcka och begränsa utbrott likt covid-19.

–Jag tror att många fått upp ögonen för att vi är sårbara för den typen av händelser och katastrofer, säger forskningsledare Joacim Rocklöv till radion.

Över tretusen forskare har undertecknat ett upprop mot att danska politiker, enligt deras mening, försöker begränsa forskningsfriheten i landet, rapporterar Ekot. Förra veckan antog Folketinget ett förslag mot vad man kallar överdriven aktivism i vissa forskningskretsar där man bland annat slår fast att universitetens ledningar ska försäkra sig att ”politik inte förkläs som forskning”.

EU-ländernas forskningsministrar beslutade på fredagen att säkra den fortsatta finansieringen av det gemensamma superdatorföretaget EuroHPC. Syftet är att bygga och upprätthålla ett världsledande och säkert ekosystem på superdator- och kvantdatorområdet. Med hjälp av en superdator kan man lösa mycket komplexa och krävande problem. Det öppnar för möjligheten för viktig teknik som artificiell intelligens, dataanalys och cybersäkerhet att utnyttja den enorma potentialen i stordataekonomin, heter det i ministrarnas beslut.

Utvecklingen i Europa går långsamt vad gäller forskning för att ta fram nya jordbruksgrödor med bättre egenskaper. Orsaken är att ny växtförädlingsteknik med så kallade gensaxar, bland annat nobelprisade CRISPR/Cas9, är omgärdad med ett strikt regelverk, rapporterar Vetenskapsradion.