Säkerhetsläget i Finska viken har skärpts efter att Ryssland för första gången använt militära medel för att skydda ett fartyg i den så kallade skuggflottan, rapporterar Ekot på fredagen. Estland vill nu att EU inför fler sanktioner mot Ryssland.

Enligt Joel Linnainmäki, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, har händelsen skapat en ny oförutsägbar situation i området.

Ryssland har stoppat oljetankern "Green Admire" efter att den lämnat hamnen i Sillamäe i östra Estland, enligt public service-bolaget ERR. Fartyget, som var på väg till Rotterdam med skifferolja, stoppades i ryska territorialvatten natten till söndag.

– Detta visar att Ryssland fortsätter att agera oförutsägbart, sade Estlands utrikesminister Margus Tsahkna.

Enligt estniska transportmyndigheten har något liknande aldrig tidigare inträffat. Fartyg från Sillamäe kommer nu dirigeras genom estniska vatten istället för den tidigare överenskomna rutten genom ryska vatten.

Estniska flottan försökte på tisdagen stoppa och inspektera oljetankern Jaguar som seglade utan flagg nära Tallinn, rapporterar Reuters. Fartyget, som nyligen sanktionerats av Storbritannien, vägrade samarbeta. Enligt den estniska regeringen skickade Ryssland ett stridsplan till området, rapporterar TT/GP.

– Fartyget nekade till samarbete och fortsatte sin resa mot Ryssland, sade kommendör Ivo Vark till Reuters.

Jaguar tillhör Rysslands så kallade "skuggflotta" – fartyg som används för att kringgå internationella sanktioner. En estnisk patrull eskorterade tankern till ryskt vatten utan att använda våld.

Estlands utrikesminister Margus Tsahkna varnar för att EU-skattebetalare kan drabbas ekonomiskt om Ungern blockerar förlängningen av sanktioner mot Ryssland, enligt Financial Times. Sanktionerna, som fryser ryska tillgångar värda 210 miljarder euro, löper ut i slutet av juli.

– Om de blockerar det kommer sanktionerna att upphöra. Och centralbankens tillgångar kommer att levereras till Ryssland, till Putin, som en belöning, sade Tsahkna.

Tillgångarna används för att garantera ett lån på 50 miljarder euro till Ukraina. Om de frigörs skulle EU och USA vardera bli ansvariga för 20 miljarder euro av lånet.

Estlands parlament har godkänt en grundlagsändring som tar bort rösträtten i lokalval för personer utan estniskt eller EU-medborgarskap, rapporterar Yle. Ändringen väntar nu på president Alar Karis godkännande.

Om lagen träder i kraft kommer omkring 80 000 ryska medborgare bosatta i Estland att förlora sin rösträtt. Tidigare har både statslösa personer med uppehållstillstånd och icke-EU-medborgare som bor i Estland kunnat rösta i lokalval.

Statslösa personer får dock fortsätta rösta i årets val för att ge dem tid att ansöka om estniskt medborgarskap.

Polen, Litauen, Lettland och Estland planerar att lämna Ottawakonventionen som förbjuder personminor, rapporterar Reuters. Beslutet tillkännagavs i ett uttalande på tisdagen och motiveras med det militära hotet från grannlandet Ryssland.

"Med detta beslut sänder vi ett tydligt budskap: våra länder är förberedda och kan använda alla nödvändiga åtgärder för att försvara vår säkerhet", skrev de fyra ländernas försvarsministrar.

Genom att lämna avtalet från 1997, som undertecknats av mer än 160 länder men inte av Ryssland, kan Nato-medlemmarna återigen börja lagra personminor. Litauens försvarsminister Dovilė Šakalienė förklarade att utträdet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser.

Även Finland överväger sedan december att lämna avtalet med hänvisning till Rysslands användning av personminor i Ukraina.

De baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen tar på söndag ett historiskt steg när de kopplar bort sig från det ryska elnätet som de varit anslutna till sedan efter andra världskriget då Sovjetunionen ockuperade länderna, skriver Financial Times. Istället ansluter de sig till EU:s elnät via Polen.

– Vi integreras nu i världens största synkroniserade zon. Det är inte bara en teknisk åtgärd, utan också en historiskt och symboliskt mycket viktig handling, sade Litauens energiminister Žygimantas Vaičiūnas.

Övergången sker under höjd beredskap efter flera misstänkta sabotage mot undervattenskablar i Östersjön det senaste året. Estland har därför placerat ut militär vid viktiga elanläggningar. Rysslands Kaliningrad-region, som tidigare ingått i samma system, kommer efter övergången att fungera som en egen energiö.

Litauen och Estland blir först i Nato med att lova öka sina försvarsutgifter till över 5 procent av BNP. Detta efter att USA:s president Donald Trump föreslagit ett Natomål på fem procent. Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys sade till Financial Times att landet planerar spendera 5-6 procent på försvaret från nästa år till 2030, en fördubbling från dagens nivå. Estlands premiärminister Kristen Michal meddelade att även hans land siktar på 5 procent, upp från nuvarande 3,7 procent. Länderna ska finansiera ökningen genom lån och nedskärningar i offentlig sektor, men kritiker menar att planerna saknar trovärdighet.