Finlands försvarsminister Antti Häkkänen efterlyser en gemensam "färdplan" för hur europeiska länder ska ta över försvarsansvaret från USA utan att skapa säkerhetsluckor som Ryssland kan utnyttja, enligt Financial Times. Uttalandet kommer samtidigt som Natos utrikesministrar möts i Bryssel.

– Vi måste springa fort eftersom Ryssland springer fort även om det blir fred i Ukraina. Och Amerika flyttar sitt fokus mot Asien, sade Häkkänen.

Europa är starkt beroende av USA för kritiska försvarsförmågor som luftvärn och långdistansmissiler.

USA kommer inom veckor att veta om Ryssland är seriöst med fred i Ukraina, sade USA:s utrikesminister Marco Rubio på fredagen, enligt Reuters. Uttalandet kom efter ett Natomöte i Bryssel där europeiska allierade anklagade Moskva för att förhala Trumpadministrationens fredsinitiativ.

– Vi kommer att veta tillräckligt snart, inom veckor, inte månader, om Ryssland är seriöst med fred eller inte. Jag hoppas de är det, sade Rubio.

Ryssland avvisade i mars ett amerikanskt förslag om 30 dagars vapenvila som Ukraina hade accepterat. Europeiska länder vill nu att USA kräver att Moskva bevisar sina fredsavsikter genom att gå med på vapenvila.

Polen söker godkännande för att använda 6,1 miljarder euro från EU:s coronafond till försvars- och säkerhetssatsningar, rapporterar Reuters. Utvecklingsminister Katarzyna Pelczynska-Nalecz meddelade på fredagen att pengarna ska gå till befolkningsskydd, industriell modernisering och skydd av viktig infrastruktur.

– Vi är först med att införa en sådan säkerhets- och försvarsfond i återhämtningsplanen och jag vet redan att andra länder frågar hur man gör det, sade Pelczynska-Nalecz.

Polen, som redan lägger störst andel av BNP på försvar bland Nato-länderna, hoppas avsluta förhandlingarna med EU-kommissionen senast 27 maj. Kommissionen har sedan till 20 juni att fatta beslut.

De 32 Nato-länderna har under årets första tre månader lovat Ukraina över 20 miljarder euro i militärt stöd. Detta meddelade Natos generalsekreterare Mark Rutte vid en presskonferens i Bryssel på fredagen efter två dagars möten med försvarsalliansens utrikesministrar.

Han bekräftade att Nato fortfarande ser Ryssland som "det största hotet mot alliansens säkerhet".

Rutte betonade att Ukraina måste vara i "starkast möjliga position" vid eventuella fredsförhandlingar och välkomnade USA:s ansträngningar att få till stånd en rättvis och varaktig fred. Han underströk också att Ukrainas väg mot Nato-medlemskap är "oåterkallelig".

Tusentals slovaker demonstrerade på torsdagen i Bratislava mot ett kontroversiellt lagförslag, som ska beslutas om i nästa vecka, som skulle tvinga vissa ideella organisationer, NGO:er, att registrera sig som lobbyister, enligt Euronews. Organisationerna skulle då tvingas uppge inkomster och utgifter, såväl som vem eller vilka som ger dem ekonomiskt stöd. 

Demonstranterna samlades utanför parlamentet och skanderade "Vi ger inte upp friheten" och "Nej till den ryska lagen". Lagförslaget, som lagts fram av det högerextrema Slovakiska nationalistpartiet i premiärminister Robert Ficos koalition, har kritiserats för att likna rysk lagstiftning som används för att tysta kritiker. Protesterna är del av en bredare rörelse mot Ficos närmande till Moskva och distansering från EU.

IMF-chefen Kristalina Georgieva varnar för att nya handelshinder kan skada den redan svaga världsekonomin, enligt TT/GP. Detta efter att USA:s president Donald Trump meddelat nya omfattande importtullar på onsdagen.

– Det är viktigt att undvika åtgärder som ytterligare kan skada världsekonomin. Vi vädjar till USA och dess handelspartner att arbeta konstruktivt för att lösa handelsspänningar och minska osäkerheten, sade Georgieva.

Internationella valutafonden (IMF) beräknade i januari att världsekonomin skulle växa med 3,3 procent i år, vilket är lägre än genomsnittet på 3,7 procent under 2000-talets första två årtionden. En ny prognos väntas senare i april inför IMF:s vårmöte i slutet av månaden.

Storbritannien har lagt fram ett förslag om att europeiska länder ska skapa en gemensam fond för inköp och lagring av militär utrustning, rapporterar Financial Times. Enligt det inofficiella dokumentet som tidningen tagit del av skulle en "överstatlig institution" låna pengar på marknaden för att finansiera upprustning i Europa.

Fonden skulle både låna ut pengar till försvarsprojekt och köpa in militär utrustning som deltagande länder kan använda. Detta skulle skapa gemensamma "lager" av vapen och ammunition som länderna betalar för först när de använder dem.

Förslaget kommer när europeiska länder försöker öka sina försvarsutgifter men har begränsat ekonomiskt utrymme. Storbritanniens finansminister Rachel Reeves och Norges Jens Stoltenberg har bjudits in till ett möte med EU:s finansministrar i Warszawa nästa vecka för att diskutera försvarsfinansiering.