På sociala medier i Ryssland växer nu kritiken från mödrar och andra anhöriga till mobiliserade soldater som länge tjänstgjort i kriget mot Ukraina, vilka vädjar till de ryska myndigheterna om låta män och söner få komma hem på permissioner.

Men hittills har de ännu inte fått något gehör, rapporterar SVT, som också skriver att den ryska Dumans ordförande Andrej Kartapolov nyligen uppgav att soldaterna får komma hem när "den militära specialoperationen" är över och att soldaterna har rätt till ledighet var sjätte månad.

Den ungerska premiärministern Viktor Orbán skakade på tisdagen hand med Rysslands enväldige ledare Vladimir Putin, som sedan i mars är internationellt efterlyst för krigsförbrytelser i Ukraina, vid ett besök i Kina.

Orbán och Putin uppges ha diskuterat bilaterala samarbeten inom områdena kärnkraft, naturgas och råolja.

Mötet ägde rum i samband med att ledarna i Kina, Ryssland och Ungern firade tioårsjubileet av det kontroversiella  kinesiska projektet Den nya sidenvägen, uppger Politico. 

Minst 300 kvinnor som värvats från ryska fängelser ska strida i Ukraina just nu, uppger SVT. Och många fler förväntas ansluta. Det menar organisationen ”Ryssland bakom galler” som jobbar för fångars rättigheter.

Rysslands ledare Vladimir Putin och Ungerns premiärminister Viktor Orbán träffas i Peking, skriver TT/GP. De två har bland annat diskuterat rysk-ungerskt samarbete om gas- och oljetransporter samt kärnenergi, enligt rapporter på både den ungerska och ryska sidan. Enligt en redogörelse från den ungerska sidan så betonade Viktor Orbán "vikten av fred" för hela Europa, rapporterar ungerska medier. Han uppges också ha understrukit att han vill få ett slut på "flyktingströmmar, sanktioner och bråk".

Anniken Huitfeldt har under hösten varit i blåsväder på grund av makens aktieaffärer vilket väckt jävsmisstankar, uppger Ekot. Norska statsministern Jonas Gahr Støre säger på en presskonferens att det är han som petar sin utrikesminister trots att hon själv velat fortsätta.

EU-parlamentet röstade på tisdagen med stor majoritet för ett förslag om att inrätta en ny stödfond till Ukraina på 50 miljarder euro för åren 2024–2027. Parlamentarikerna vill samtidigt att konfiskerade ryska tillgångar ska användas för att återbygga det krigsdrabbade landet. Förhandlingar om fondens slutliga utformning kan inledas så snart medlemsländerna enats som sin position.