EU-parlamentet och medlemsländerna kom under onsdagen preliminärt överens om ett omfattande stödpaket till kandidatlandet Moldavien värt 1,9 miljarder euro för perioden 2025-2027. Paketet består av 520 miljoner euro i bidrag och 1,5 miljarder i förmånliga lån.

– Detta stödpaket understryker vårt engagemang för Moldaviens EU-anslutning och stöttar landet i att genomföra nödvändiga reformer för att stärka demokratiska institutioner, förbättra energisäkerheten, öka ekonomisk tillväxt och förbättra medborgarnas liv, sade den estländske socialdemokraten Sven Mikser som varit delansvarig för frågan i EU-parlamentet i en kommentar.

Stödet ska hjälpa Moldavien att hantera följderna av Rysslands krig mot Ukraina och stärka landets motståndskraft mot hybridattacker. En femtedel av bidragen ska gå till att modernisera landets förvaltning genom digitalisering och utbildning av offentliganställda.

Opinionssiffrorna inför det tyska valet har länge varit stabila med de tyska kristdemokraterna som största parti. Men ett parti som ökat är det tyska vänsterpartiet die Linke som var uträknat för ett år sen men som plötsligt fått stark medvind och ser nu ut att komma in i förbundsdagen, uppger Ekot.

Europeiska aktier har utvecklats oväntat starkt sedan Donald Trump återvände till Vita huset i januari. Den europeiska aktieindexen Stoxx Europe 600 har stigit med 5,6 procent sedan 17 januari, medan amerikanska S&P 500 endast ökat med 2,5 procent, skriver Financial Times. Den starka utvecklingen beror enligt analytiker främst på att Trump ännu inte infört några tullar mot EU och utsikter om fredssamtal i Ukraina. Även lägre energipriser och en mer generös finanspolitik har bidragit till uppgången. Europeiska aktier åtnjuter sin bästa start på ett år sedan slutet av 1980-talet och har haft sin starkaste utveckling i förhållande till USA på nästan ett decennium. Vissa analytiker varnar dock för att framgången kan bli kortvarig om USA senare inför de hotade tullarna.

Vid de första "fredssamtalen" mellan USA och Ryssland om Ukrainakriget krävde Moskva att Nato ska dra tillbaka sina styrkor från östra Europa, rapporterar Financial Times som hänvisar till den rumänske presidentens stabschef Cristian Diaconescu. USA ska enligt honom ha avvisat kravet men att det inte finns några garantier för att Washington kommer göra eftergifter på området. I flera andra östeuropeiska länder finns en liknande oro för vad Donald Trump kan göra, enligt tidningen.
– Vi vet att om Trump kan sälja Ukraina till Ryssland, så kan han tyvärr göra samma sak med de baltiska staterna eller Polen, sade Bartosz Rydliński, biträdande professor i politik vid Kardinal Stefan Wyszyński-universitetet i Warszawa.

Donald Trump klandrar Ukraina för kriget, ifrågasätter president Volodymyr Zelenskyjs legitimitet och uppmanar till ukrainskt nyval. Ordagrann rysk propaganda och desinformation, sammanfattar Ukrainaexperten Fredrik Wesslau, enligt TT/GP.
– Det här senaste uttalandet är ett tydligt tecken på att det här är en väldigt medveten strategi från Trumps sida: att försöka försvaga och underminera Zelenskyj och Ukraina, säger Wesslau.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sa på onsdagen att Donald Trump lever i en ”desinformationsbubbla”, rapporterar Ekot. Detta som svar på kommentarer från den amerikanska presidenten att Zelenskyj popularitetsnivå skulle vara fyra procent, en siffra som det enligt amerikanska Newsweeks fact check inte finns något stöd för.