Polen, Litauen, Lettland och Estland planerar att lämna Ottawakonventionen som förbjuder personminor, rapporterar Reuters. Beslutet tillkännagavs i ett uttalande på tisdagen och motiveras med det militära hotet från grannlandet Ryssland.

"Med detta beslut sänder vi ett tydligt budskap: våra länder är förberedda och kan använda alla nödvändiga åtgärder för att försvara vår säkerhet", skrev de fyra ländernas försvarsministrar.

Genom att lämna avtalet från 1997, som undertecknats av mer än 160 länder men inte av Ryssland, kan Nato-medlemmarna återigen börja lagra personminor. Litauens försvarsminister Dovilė Šakalienė förklarade att utträdet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser.

Även Finland överväger sedan december att lämna avtalet med hänvisning till Rysslands användning av personminor i Ukraina.

Litauen ställer sig bakom ett förslag om att fördubbla EU:s militära stöd till Ukraina till 40 miljarder euro under 2025, rapporterar Reuters. Enligt Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys behövs liknande belopp även framöver.

– Ukrainas väpnade styrkor kommer att vara den främsta avskräckande kraften för att hindra ryssarna från att återvända, sade Budrys till Reuters på söndagen.

EU:s utrikesministrar ska diskutera förslaget vid ett möte i Bryssel på måndag. Initiativet kommer från EU:s diplomatiska tjänst under ledning av tidigare estniska premiärministern Kaja Kallas. Kęstutis Budrys betonar att långsiktigt militärt stöd inte bör vara beroende av eventuella fredssamtal.

De baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen tar på söndag ett historiskt steg när de kopplar bort sig från det ryska elnätet som de varit anslutna till sedan efter andra världskriget då Sovjetunionen ockuperade länderna, skriver Financial Times. Istället ansluter de sig till EU:s elnät via Polen.

– Vi integreras nu i världens största synkroniserade zon. Det är inte bara en teknisk åtgärd, utan också en historiskt och symboliskt mycket viktig handling, sade Litauens energiminister Žygimantas Vaičiūnas.

Övergången sker under höjd beredskap efter flera misstänkta sabotage mot undervattenskablar i Östersjön det senaste året. Estland har därför placerat ut militär vid viktiga elanläggningar. Rysslands Kaliningrad-region, som tidigare ingått i samma system, kommer efter övergången att fungera som en egen energiö.

Litauen och Estland blir först i Nato med att lova öka sina försvarsutgifter till över 5 procent av BNP. Detta efter att USA:s president Donald Trump föreslagit ett Natomål på fem procent. Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys sade till Financial Times att landet planerar spendera 5-6 procent på försvaret från nästa år till 2030, en fördubbling från dagens nivå. Estlands premiärminister Kristen Michal meddelade att även hans land siktar på 5 procent, upp från nuvarande 3,7 procent. Länderna ska finansiera ökningen genom lån och nedskärningar i offentlig sektor, men kritiker menar att planerna saknar trovärdighet.