Den 45-årige mannen är sedan tidigare dömd för rasistiskt våld. Under onsdagen erkände han mordet på den kristdemokratiske regionpolitikern Walter Lübcke, meddelade inrikesministern Horst Seehofer till AP, enligt SVT. Mannen är känd för polisen sedan tidigare, och har en bakgrund i den våldsbejakande högerextrema miljön i Tyskland.

Under fjolåret fick det tyska stödnumret för kvinnor som utsatts för våld 42 000 samtal vilket är en ökning med tolv procent, enligt Süddeutsche Zeitung. Det är femte året på rad som antalet stiger och familjeminister Franziska Giffey tolkar det som ett gott tecken att fler kvinnor tar ett första steg mot att lämna ett våldsamt förhållande.

Det blir inget åtal av den förtalsanmälan som EU-parlamentarikern Peter Lundgren (SD) gjort mot den tidigare partikollegan Kristina Winberg.

–Det finns inte tillräckligt starka skäl för allmänt åtal, säger justitiekansler Mari Heidenborg till SVT Nyheter.

På måndagen utfrågades Europeiska rådets ordförande, polacken Donald Tusk, i ett utskott i det polska parlamentetet gällande ett misstänkt momsbedrägeri under tiden Tusks parti ledde landet, rapporterar Politico. Utfrågningen, ledd av regeringspartiet Lag och rättvisa, tolkas av vissa som ett sätt att försvaga Tusk inför nästa presidentval där han väntas ställa upp.

– Jag hyser inga illusioner. Jag är inte här eftersom jag har några förhoppningar om att nå sanningen [i frågan], sade Tusk under utfrågningen.

En person som enligt Der Spiegel har kopplingar till extremhögern har misstänkts för mordet på den tyske lokalpolitikern Walter Lübcke i början av månaden. Tidningen skriver att det i dagsläget dock är oklart om dödsskjutningen är politiskt motiverad.

Österrikes tidigare vicekansler Heinz-Christian Strache utreds av en särskild korruptionsåklagare, rapporterar den österrikiska nyhetsbyrån APA. Enligt nyhetsmagasinet Profil, som hänvisar till anonyma källor i rättsväsendet, gäller misstankarna ett brott som kan liknas vid den svenska rubriceringen trolöshet mot huvudman, rapporterar TT/SvD.

En mordmisstänkt grekisk politiker och en korruptionsanklagad lettisk borgmästare hoppas på EU-parlamentet för att kunna slingra sig ur rättvisans grepp på hemmaplan, skriver SvD. Parlamentarikerna är åtalsimmuna men det kan hävas av EU-parlamentet.

Det råder fortsatt stor mystik kring mordet på en tysk politiker nära staden Kassel, rapporterar Ekot. Efter dådet för en månad sedan söker polisen fortfarande efter gärningspersonen. Att dådet hyllats av högerextrema kretsar i sociala medier har väckt spekulationer om ett politiskt motiverat mord.

Ledaren för det rumänska socialdemokratiska regeringspartiet PSD, Liviu Dragnea, sätts i fängelse på 3,5 år efter att landets högsta domstol på måndagen slagit fast ett tidigare domslut, rapporterar Romania-Insider. Liviu Dragnea, en av Rumäniens mest inflytelserika politiker, dömdes i fjol för att ha låtit en statlig myndighet avlöna två partimedlemmar för jobb som inte fanns.

Sverige vågar inte utreda Swedbanks penningtvätt. Det anser penningtvättsavslöjaren Bill Browder. Finansmannen överväger nu att dra de svenska åklagarna till domstol, enligt SvD. Den brittisk-amerikanske finansmannen Bill Browder skräder inte orden om Sveriges förmåga att motarbeta penningtvätt och införa en nationell Magnitskij-lag.

– I Sverige är det mycket prat och lite verkstad, sade han på en pressträff i Stockholm på måndagen.

En italiensk åklagare har inlett en förundersökning mot landets inrikesminister tillika ledare för högerpopulistiska Lega, Matteo Salvini, för att olovligen ha utnyttjat polisresurser för partipolitiska kampanjer, rapporterar The Guardian. Enligt tidningen La Republica ska Salvini bara ha tillbringat 17 dagar på sitt inrikesministerium sedan årsskiftet, övrig tid ska han ha flugits runt i landet av polisen för valmöten.

Svenska ESF-rådet, en statlig myndighet som delar ut EU-bidrag ur bland annat Europeiska socialfonden, har via ett avancerat upplägg använt EU-medel för att betala myndighetens informationskampanjer. Det avslöjar DN i dag torsdag.

Enligt uppgifterna ska ESF-rådet ha startat ett EU-projekt, som drevs av ett externt konsultbolag med stöd av EU-medel. Dit har myndigheten sedan skickat fakturor på minst fyra miljoner kronor, bland annat för generaldirektörens videoblogg. Enligt generaldirektören Lars Lööw har agerandet brutit mot EU:s regler och en internutredning pågår.

Flera svenska partier driver inför EU-valet kravet på en europeisk åklagarmyndighet som ska arbeta mot terrorism. Men Säkerhetspolisen säger blankt nej och anser att det finns risk att deras verksamhet för att bekämpa terrorism kommer att försvåras, rapporterar Ekot.

Åklagarmyndigheten har fått i uppdrag att ansluta sig till en teknisk lösning som gör att frågor och svar om digital bevisning enligt europeiska utredningsordern, EIO, kan utbytas mellan åklagare i EU-länderna.

– Genom att svenska åklagare kan utbyta information om bevisning med andra åklagare inom EU förkortas utredningstider och vi kan agera snabbare i kampen mot den gränsöverskridande brottsligheten, säger inrikesminister Mikael Damberg (S) i ett uttalande.

I  Nordirland har terrorgruppen Nya IRA bett om ursäkt för man dödade journalisten Lyra McKee under en sammandrabbning i gränsstaden Londonderry i förra veckan. Enligt IRA ska hon ha stått ”bredvid fiendestyrkorna” men enligt en video som SVT visade på onsdagen kvällen står hon längst bak i en folksamling.

Människorättsorganisationen Amnesty Internationals Nordirlandchef Patrick Corrigan ifrågasätter ursäkten:  

– De har bett om ursäkt för mordet på Lyra McKee, men det är inte uppriktigt menat. Det är ett försök att begränsa skadorna som PR-specialister skulle kalla det. De vet att människor över hela den irländska ön är oerhört arga och ogillar dem i allra högsta grad. Och det här är nog deras sätt att försöka undgå den vreden så att de kan fortsätta sin kamp.

En 21-årig man döms till 30 års fängelse för ett uppmärksammat mord på den bulgariska tv-journalisten Viktoria Marinova, enligt TT/VT. Det var i oktober förra året som 30-åriga Viktoria Marinova blev överfallen när hon var ute och joggade i den bulgariska staden Ruse, varpå hon blev våldtagen och mördad. Hon är en av fyra journalister som mördades i Europa förra året.

EU:s banktillsynsmyndighet, EBA, avslutar sin utredning kring huruvida de estniska och danska finansinspektionerna agerat i strid med EU-lag när det gäller penningtvätthärvan i Danske bank och dess filial i Estland. Det skedde efter att styrelsen i EBA igår tisdag beslutade att avvisa ett föreslaget uttalande om att brott förekommit.

En talesperson för EU-kommissionen, som begärt granskningen, sade på onsdagen att man än så länge bara sett en kortare analys och att man inväntar en längre analys av nedläggningsbeslutet.

Den före detta VD:n Martin Winterkorn och fyra andra högre chefer i företaget, åtalas i Tyskland för bedrägeri, skriver Yle. 2015 upptäckte amerikanska miljöskyddsmyndigheter att Volkswagen hade installerat teknik i sina dieselbilar för att manipulera utsläppsresultat till sin fördel då bilarna testas. Skandalen påverkade miljontals bilar i världen, och ledde till att en rad liknande fusk av andra biltillverkare upptäcktes. Om Martin Winterkorn döms kan han få fängelse i upp till 10 år.

Den förre soldaten Miroslav Marček har enligt TV Markíza erkänt mordet på den slovakiske journalisten Ján Kuciak och dennes fästmö för drygt ett år sedan. Den kontroversielle affärsmannen Marian Kočner misstänks ha beställt mordet. Journalisten Kuciak granskade bland annat kopplingar mellan den italienska maffian och personer i det socialdemokratiska regeringspartiet Smer.

Brittisk polis utreder två försök till järnvägssabotage som man misstänker har en koppling till brexit. Anordningar av någon form hittades av järnvägsarbetare vid spår i centrala England den 21 och 27 mars. Ingen av dem orsakade några störningar i tågtrafiken.

– Vår preliminära bedömning gör att vi tror att det har med Storbritanniens utträde ur EU att göra, säger Sean O'Callaghan vid den brittiska transportpolisen i ett uttalande, enligt TT/Aftonbladet.

Wojciech Kudelski, tidigare borgmästare i Siedlce i östra Polen, knivhöggs på måndagsmorgonen utanför sitt hem och vårdas för livshotande skador, skriver Polskie Radio. I januari knivmördades borgmästaren Paweł Adamowicz i Gdańsk. De två politikerna tillhör och tillhörde regeringspartiet Lag och rättvisa respektive oppositionspartiet Medborgarplattformen.

18-årige Ivan Luzin är den förste att dömas under en ny rysk lag från december i fjol som gör det brottsligt att uppmana underåriga att delta i olagliga protester, skriver BBC. Luzin – som stödjer oppositionelle Alexej Navalnyj – ska ha hållit upp en skylt till stöd för två fängslade aktivister samtidigt som två 16-åringar följt med honom. Han döms till böter på motsvarande 2 900 kronor men tänker överklaga.

Utrikesminister Timo Soini, tidigare partiledare för Sannfinländarna, anfölls av en person vid ett valmöte i Vanda under söndagen, skriver Yle. Mannen som attackerade ska ha haft Soldiers of Odin-emblem på sina kläder. Soini berättade för personer kring honom att mannen försökt slå honom och att säkerhetspersonal lyckades brotta ner angriparen.

EU:s justitieministrar sade i dag ja till ett direktiv som anger hur juridiska representanter hos internetoperatörer, samt företag som Facebook och Google, ska utses när det gäller utlämnande av elektroniska bevis (som mejl, samtal och sms) i EU. Direktivet är nära kopplat till e-bevisförordningen, som redan antagits av rådet, och innebär också att bolag och deras jurister kan straffas om bevis inte utlämnas.

Ministrarna diskuterade också ett förhandlingsmandat som rör e-bevisutbyte med USA. Men då EU-parlamentet ännu inte godkänt e-bevisförordningen bedöms det kunna antas av rådet först i juni. Flera länder, bland dem Sverige, betonade vid mötet att grundläggande rättigheter i EU och länders grundlagar måste följas i utbytet med USA, erfar Europaportalen.

Motsvarande flera miljarder kronor i svarta pengar misstänks ha tvättats via Nordea. Det handlar om enorma belopp – en del kopplade till personer nära Rysslands president Vladimir Putin, rapporterar Ekot.

Den populära rumänskan Laura Codruța Kövesi som kan bli chef för EU:s åklagarsamarbete Eppo och tidigare var korruptionsåklagare i Rumänien, har kallats till nya förhör av regeringens nytillsatta åklagarsektion som fått fria händer att inleda utredningar om brott bland domare och åklagare. Hon anklagas nu själv för bland annat missbruk av tjänsteutövning och tagande av muta, enligt Romania Insider.

Italiensk underrättelsetjänst varnar i ett dokument till det italienska parlamentet för att rasistiska attacker mot migranter och flyktingar kan komma att öka inför EU-valet i maj. Antalet fyskiska angrepp har stigit från 46 år 2017 till 126 under 2018, då det högerextrema partiet Lega och populistiska Femstjärnerörelsen bildade en koalitionsregering. Analytikerna uppger att högerextrema grupper är uttalat aktiva och fokuserar på främlingsfientlig propaganda.

Europaparlamentets särskilda skatteutskott, Tax3, uppmanade på onsdagen EU-kommissionen att genast ta fram ett förslag om en europeisk finanspolis som ska beivra ekobrott och skatteflykt. Man föreslår också att EU får en egen myndighet som övervakar misstänkt penningtvätt. Sju medlemsländer pekas också av utskottet ut som misstänkta skatteparadis: Belgien, Cypern, Ungern, Irland, Luxemburg, Malta och Nederländerna.

Ukrainas före detta president Viktor Janukovytj använde 2011 ett konto i Swedbank för att slussa omkring 34 miljarder kronor ut ur landet. Det avslöjar Uppdrag granskning i dag onsdag. Pengarna kan enligt SVT-redaktionen kopplas till en misstänkt muta och uppges ha varit kända av Swedbank.

Vem blir Europeiska åklagarkammarens, Eppo:s, nya chef? Europaparlamentet ska i dag tisdag hålla en utfrågning med tre kandidater: fransmannen François Bohnert, rumänskan Laura Codruţa Kövesi och tysken Andres Ritter. Sverige står utanför samarbetet inom Eppo, som rör bedrägerier med EU-medel men som också kan komma att omfatta terrorbrott.

Rumäniens nya åklagarsektion har startat en brottsutredning mot EU-kommissionärerna Frans Timmermans och Věra Jourová, samt Augustin Lazar, Rumäniens riksåklagare och Angela Cristea, högsta chefen för EU-representationen i Rumänien. Anmälan kommer, enligt Romania Insider, från sajten Luju.ro och rör missbruk i tjänsten, förfalskning och tillsättandet av en grupp mot organiserad brottslighet.

EU-kommissionens talesperson Margaritis Schinas vill inte kommentera anklagelserna som hittills enbart figurerat i media. Han påminner dock om att kommissionärerna lyder under EU-regler när de är i tjänst och omfattas av immunitet. Detta enligt avtal som också Rumänien ställt sig bakom.

Sexövergreppen mot minderåriga och den allvarliga krisen inom den katolska kyrkan har föranlett påve Franciskus att kalla till ett historiskt krismöte i Rom som börjar i dag torsdag. Sammanlagt 190 höga katolska ledare, bland dem 114 biskopar från fem kontinenter, ska diskutera vad kyrkan mer kan göra för offren och hur brotten ska stoppas, rapporterar Le Monde.

EU-kommissionen är på väg att slutföra en svartlista med 23 länder som har ”strategiska brister” i sitt arbete mot penningtvätt, uppger Financial Times. Bland dem ska bland annat Saudiarabien, Libyen och Panama finnas. Listan, som väntas antas i början på februari, ersätter den svartlista över högriskländer för penningtvätt som EU-parlamentet tidigare förkastat. Europeiska banker kommer att behöva genomföra förhöjda kontroller av kapital från de listade länderna samt meddela myndigheterna vid minsta misstanke om penningtvätt.

En ny stor läcka av tusentals diplomattelegram som bland annat tar upp utvecklingen i Ryssland, Iran, USA och Kina har drabbat EU sedan ett nätverk infiltrerats av hackare, avslöjar The New York Times, som tagit del av meddelandena. 

Enligt tidningen upptäcktes intrånget av det amerikanska it-säkerhetsbolaget Area 1, som uppger att en speciell del av den kinesiska statliga hackararmén ligger bakom. Styrkan har använt sig av "nätfiske", som riktats mot diplomater på Cypern. De mest hemliga EU-konversationerna rapporteras dock ske i ett annat nätverk.

Tolv personer har gripits i Nederländerna, och ytterligare en i Belgien, i ett stort narkotikatillslag med kopplingar till Sverige, uppger SVT. Stora mängder ecstacy, flera vapen och lyxbilar samt miljoner i kontanter har konfiskerats. Två av gripandena ska ha skett på begäran av svenska myndigheter, enligt nederländsk polis.

I Finland har man nått över tröskeln på 50 000 namnunderskrifter för ett medborgarinitiativ för att införa en lag om samtycke till sex i landet, skriver Yle. Initiativet måste nu behandlas i den finska riksdagen.

Londonpolisen meddelade idag, fredag, att de inleder en brottsutredning om påstådda antisemitiska brott utförda av personer  inom Labourpartiet, rapporterar BBC.

Spansk polis har avslöjat ett tiggerinätverk där flera rumäner, varav många med handikapp, förts till Spanien där de tvingats tigga – ofta utklädda till mimare eller statyer, skriver TT/SvD.

Tyskland varnade inte andra EU-länder för ett gigantiskt bedrägeri som drabbade landets skattebetalare. Bedragarna kom i Tyskland över minst 50 miljarder kronor, genom en svindel med skatt på aktieutdelning, tills kryphålet täpptes till 2012. Då drog en del av dem vidare till Danmark, som bestals på 18 miljarder kronor fram till 2015. Nu ska den danske skatteministern prata allvar med Tyskland, rapporterar TT/SvD.

En tidigare SEB-chef bekräftar för Sveriges Television att omfattande skatteupplägg med aktieägartransaktioner i stor skala gjorts också i Sverige. Förfarandet ska ha syftat till att minska aktieägares skatt vid aktieutdelningar.

Bankens nuvarande Tysklandschef förnekar att sådana regelvidriga affärer ägt rum. Ekobrottsutredningar pågår utomlands men svenska skatteverket anser att det råder ett ”svårt bevisläge”.

Under minst ett decennium har en liten grupp finansmän och advokater tillsammans med världens största banker genomfört ett avancerat upplägg för att komma åt skattemedel i minst sex europeiska länder däribland Tyskland, Danmark och Norge. – Skadan är enorm, säger en tysk skatteexpert. Det handlar om minst 70 miljarder kronor, det visar en granskning som SVT och TT gjort under ett års tid i samarbete med ett internationellt journalistnätverk.

EU har beslutat om nya skärpta lagar för penningtvätt. Lagarna ska göra det lättare för nationella polisiära och rättsliga myndigheter att samarbeta vid gränsöverskridande brott. Även nya minimiregler för straff av penningtvätt införs, där maxstraffet lägst ska uppgå till fyra års fängelse. Företag ska också kunna dömas för penningtvätt. Medlemsländerna har nu två år på sig att lagstifta om detta.

Frankrikes tidigare president Nicolas Sarkozy har fått avslag på sin överklagan gällande att slippa åtal för misstänkt korruptionsbrott, uppger SvD. Huruvida det blir någon rättegång eller ej är dock inte klart eftersom domstolen nu har att ta ställning till ytterligare en överklagan från ex-presidenten.

En domstol i Bryssel har dömt en EU-tjänsteman att betala 500 euro i böter till en kvinnlig kollega som han slagit ansiktet samtidigt som han gjorde antisemitiska uttalanden i ett bråk juli 2015. Bråket började med att kvinnan konfronterade mannen för att denne bar omkring en skylt med den italienske fascisten Mussolinis namn på. Domaren anser att ”en EU-tjänsteman borde vara en förebild för respekten för mångfald och för lagen”. Det skriver belgiska Bruzz.

Den undersökande tv-journalisten Marinova har blivit brutalt mördad i Bulgarien. Dödsorsaken uppges vara flera hårda slag mot huvudet och strypning, enligt åklagaren som har hand om fallet. Polisen utreder alla tänkbara motiv till mordet, såväl personliga som professionella kopplingar, rapporterar TT/SVT.

I februari mördades den slovakiske undersökande journalisten Ján Kuciak och hans partner. Nu misstänks minst två av deras mördare även ha haft åklagaren Petr Šufliarsky på sin dödslista, enligt Aktuality som citerar icke namngivna källor. Šufliarsky var åklagare i en rättegång mot Mikuláš Černák, Slovakiens störste maffialedare på 1990-talet.

EU-parlamentet bekräftade på torsdagen en tidigare överenskommelse med medlemsländerna om att göra det lättare för brottsbekämpande myndigheter att be sina motsvarigheter i andra länder att frysa eller konfiskera kriminellas tillgångar. Enligt Europol konfiskerades under 2016 bara 1,1 procent av kriminellas tillgångar i medlemsländerna.