På den internationella kvinnodagen skulle jag vilja knyta an till EU:s framtida strategi för tillväxt och sysselsättning, EU 2020. I den spelar jämställdhet och kvinnors potential en central roll för Europas framtida arbetsmarknad.
En ny plan med fokus på jobb och ekonomisk utveckling är viktigt för att Europa ska komma starkare ur krisen. Flera insatser bör sjösättas framöver, men EU:s kanske största tillväxtpotential ligger i att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Vi anser att jämställdhet bör vara en central del i EU 2020 strategins övergripande mål om hållbar tillväxt.
EU står inför betydande utmaningar. Även om vi kan skönja positiva signaler i vår omvärld så har krisen medfört hög arbetslöshet och budgetunderskott i alla medlemsländer. Länder som Grekland, Lettland, Irland, Storbritannien och Spanien är särskilt utsatta. Situationen är allvarlig i hela Europa. EU behöver snabbt komma på fötter för att bekämpa arbetslösheten i finanskrisens efterdyningar.
De närmaste åren kommer europeiska länder dessutom behöva tampas med strukturella bekymmer som fanns redan före krisen. Historiskt har nästan samtliga EU-medlemsländer fått uppleva en relativt hög arbetslöshet oavsett konjunktur. Samtidigt står vår omvärld med en gradvis åldrande befolkning som inte minst prövar kvaliteten i välfärden. Att lägga grunden för fler människor i arbete är ett måste för att kunna möta dessa samhällsutmaningar.
Lång väg till jämställdhet
Vår uppfattning är att ökat
kvinnligt deltagande i arbetslivet är ett av svaren för att skapa
tillväxt och stärka välfärden. Den outnyttjade potentialen inom EU är
tydlig. Investmentbanken Goldman Sachs har beräknat att ett ökat
kvinnligt deltagande på arbetsmarknaden, i nivå med männens, skulle
medföra en BNP-ökning med 9 procent i länder som Tyskland och Frankrike.
I södra Europa är den outnyttjade kapaciteten ännu större: hela 21
procent Italien och 19 procent i Spanien.
Sverige har en lång väg kvar för att nå målet om ett jämställt samhälle och situationen är kanske än mer tydlig i andra medlemsländer. Det handlar om löneskillnader, en könssegregerad arbetsmarknad, att färre kvinnor är företagare och att kvinnor i mindre utsträckning än män har inflytande på sina arbetsplatser. Dessa problem måste bemötas om vi på allvar ska stärka EU:s arbetsmarknad.
Att erbjuda nya karriärvägar för kvinnor bör vara en uttalad målsättning i strategin. Entreprenörskap och kvinnligt nyföretagande är områden som vi måste prioritera inom EU.
Trenden är positiv bland medlemsländer. Kvinnor innehar sex av de
åtta miljoner nya jobb som har skapats inom EU sedan 2000. Ökat fokus
på entreprenörskap i utbildningar och ett öppnare näringsliv bör utgöra
grunden för att fortsätta denna till synes positiva trend.
Bekämpa könsdiskriminering
En ny strategi bör därtill
inriktas mot att bekämpa könsdiskriminering genom att skapa bättre
förutsättningar för män och kvinnor att kombinera jobbet med familjeliv.
Samtidigt måste medlemsländerna på ett effektivare sätt tillvarata den
kompetens som finns hos många kvinnor med högskoleutbildning, inte minst
i sydeuropeiska länder, och som inte ges möjlighet att fulländat delta
på arbetsmarknaden. Slutligen bör drivkrafterna till jobb öka genom att
göra det mer lönsamt att arbeta i alla medlemsländer.
Rätt utformat kan en EU 2020 strategi verka som en ledstjärna för att möta Europas kort- och långsiktiga utmaningar. Europa har inte råd att endast till begränsad del ta tillvara på den kapacitet som finns hos både kvinnor och män. Ett aktivt arbete för att främja kvinnligt deltagande i arbetslivet och därmed ta tillvara på denna outnyttjade potential är nyckeln för att nå målet om hållbar tillväxt.
Hillevi Engström (M)
Jämställdhetspolitisk talesperson
