Läsartext: Märkning av livsmedel kan bli ännu bättre

En enkel och tydlig märkning av livsmedel är viktig för att du som konsument ska kunna välja den mat du vill ha. Nog vill du väl veta om det är 25 procent bindväv i det som kallas köttråvara på korvförpackningen? Och var grisköttet kommer ifrån och hur grisen haft det i livet? Ett steg mot bättre märkning av maten togs i miljöutskottet i tisdags och det mest positiva var att utskottet röstade för ursprungsmärkning av allt kött.

Det finns mycket som behöver förändras när EU ska göra om direktivet för hur livsmedel ska märkas. Jag är skuggrapportör för den gröna gruppen och har bland annat fokuserat på att märkning av mat hänger nära samman med djurens välfärd. Jag menar att allt kött ska ursprungsmärkas. Idag är det bara nötköttet som ursprungsmärks och det tillkom som en konsekvens av galna kosjukan. Men konsumenterna vill veta också var grisköttet, kycklingen och andra varor kommer ifrån.

Jag vill veta var grisen är född, uppfödd och slaktad. Först då kan jag välja bort kött från djur som uppfötts under vidriga förhållanden eller som genomlidit långa transporter. Usla levnadsvillkor är tyvärr den bistra verkligheten för de flesta av Europas grisar och kycklingar idag.

Undersökningar från europeiska djurskyddsorganisationer visar att suggor spänns fast i burar så trånga att de inte kan vända sig. Svansen kapas på smågrisar trots att det är förbjudet, de kastreras utan bedövning och vissa grisuppfödare klipper av tänderna på smågrisarna, vilket orsakar stor smärta.

Jag vill att kött ska märkas enligt samma princip som ägg gör idag. På äggkartongen får man information om hur hönan som värpt ägget haft det i livet. Så måste det bli med köttet också.

Det är mycket positivt att Miljöutskottet nu tagit ställning för ursprungsmärkning av allt kött., så att konsumenterna äntligen får en rimlig chans att välja och välja bort. Även huvudingrediensen i sammansatta livsmedel bör ursprungsmärkas. I omröstningen i Miljöutskottet tog vi t ex ställning för att om ägg är en av de fem största ingredienserna i ett livsmedel ska det framgå på förpackningen vilken sorts ägg det är – ekologiska, frigående och så vidare.

Vi konsumenter måste få information så att vi kan välja lokalt producerade varor om vi vill det. Den bonde och livsmedelsförädlare som satsar på kvalitet ska kunna få betalt för det. Det är faktiskt dags att inse det rätta värdet av riktig, äkta mat.

Här kommer också djurtransporterna in. Det är ovärdigt ett civiliserat samhälle att djur fraktas runt i Europa i mer än åtta timmar. Åtta timmar bör vara en absolut maxgräns och det tänker jag slåss för när det blir dags för EU att ta beslut om ett nytt djurtransportdirektiv.

I Miljöutskottet röstade vi också för att det ska vara obligatoriskt att märka alla livsmedel som innehåller nanopartiklar. Det visar att vi tar utvecklingen av nanoteknik inom livsmedelssektorn på allvar.
Livsmedelsindustrin stretar emot när det gäller att ge konsumenterna information så att de kan göra medvetna val. Det räcker att sätta ut information om energi och kaloriinnehåll på framsidan av en förpackning och resten ska vara frivilligt, tycker industrin.

Tyvärr lyckades de övertyga en majoritet av utskottets medlemmar så att förslaget om att införa ett ”trafikljussystem” föll. Det skulle gett grönt, gult respektive rött ljus för produkter beroende på innehållet av salt, socker, fett och kalorier. Utskottet röstade beklagligtvis också emot näringsprofiler som skulle förhindra att tillverkare ger sken av att produkter är hälsosammare än de i verkligheten är.

Transfetter är en ingrediens som självklart ska deklareras på produkterna, men miljöutskottet gick längre än så. Vi uttalade oss för att transfetter ska förbjudas i mat – något jag länge arbetat för, så det var en glädjande framgång.

Alkoholpolitik är en känslig sak i Europa. Jag har arbetat för att även alkoholdrycker ska ha en ordentlig märkning. Många vet inte att alkohol är oerhört kaloririkt. Ett minimikrav borde vara att alkoholdryckers energiinnehåll och sockerinnehåll sätts ut på flaskorna! Ett glas sött vin innehåller mer kalorier än en hel burk läsk. Alkoholindustrin vill alltid behandlas som livsmedel, men när vi lagstiftar om livsmedel vill de kalla sig njutningsmedel! Och här fick jag inte med mig majoriteten i miljöutskottet – alkohollobbyn är mycket stark.

Som helhet var ändå Miljöutskottets ställningstagande om livsmedelsmärkningen ett steg framåt. Men det finns fortfarande utrymme för och behov av ytterligare förbättringar när vi ska rösta om förslaget i plenum i maj.