”Starkare övervakning ett måste”

Den grekiska krisen är ett exempel på varför Europas finansiella övervakning måste bli bättre och ambitiösare. Det menar EU-parlamentariker från hela den politiska skalan som på måndagen röstade igenom sina förslag som går avsevärt mycket längre än vad EU-regeringarna klubbade i december förra året.

Redan då fick ministerrådets förslag kritik för att vara alltför urvattnat och kritiken har hållit i sig under de månader de nya övervakningsmyndigheterna har malts genom parlamentets kvarnar.
– Jag var överraskad när jag såg rådets förslag. Det var ett gammalt tänk som kommit tillbaka trots att vi borde ha lärt oss en läxa av den kris vi gått igenom, säger Sven Giegold från de Gröna och ansvarig för en del i det massiva lagstiftningspaketet.

Parlamentarikerna vill se en mer sammanhållen finansiell övervakning där alla de fyra nya myndigheterna placeras i Frankfurt istället för på olika platser i Europa som ministerrådet föreslagit. Tre myndigheter ska övervaka bank-, försäkrings- och värdepapperssektorn.

Bankmyndigheten ska direkt övervaka gränsöverskridande banker och använda nationella tillsynsmyndigheter, som Finansinspektionen i Sverige, som ombud. För att undvika att skattebetalare måste betala när en stor bank riskerar att gå under skapas två fonder: en som garanterar insättningarna och en så kallad bail out-fond. Båda fonderna ska betalas genom en avgift för de banker som övervakas av bankmyndigheten.

Säkerhetsmyndigheten ska ha möjlighet att förbjuda vissa typer av produkter om de visar sig vara mycket riskfyllda.
– Vi vet inte i dag det kan vara för produkter, därför definierar vi dem inte. Vem visste för 10 år sedan vad som skulle orsaka den amerikanska bostadslånebubblan? Auktoriteten ska kunna ingripa om en produkt skadar mer än vad den gör nytta, säger Sven Giegold.

På makronivå skapas, i likhet med ministerrådets förslag, en europeisk systemrisknämnd, ESRB. ESRB ska kunna identifiera en potentiell kris och utfärda rekommendationer och varningar. Det ska i parlamentets förslag bli svårare för ett medlemsland att undvika att följa de råd som myndigheten utfärdar. Styrelsen breddas till att inkludera oberoende experter. En annan skillnad är att parlamentet vill sätta chefen för den Europeiska centralbanken som chef även för ESRB.

Med dessa förslag tror parlamentarikerna att kriser som den i Grekland hade kunnat hanteras på ett smidigare sätt. Ett exempel är de affärer den grekiska regeringen gjorde med privata investmentbanker som gömde landets verkliga underskott.
– Grekland kunde göra affärer i samarbete med landets nationella tillsynsmyndighet, men med vårt förslag hade myndigheten tvingats försvara sina handlingar dels i ESRB:s styrelse och dels inför Europaparlamentet, säger Sven Giegold.

– Att ha ECB-chefen som högst ansvarig även för ESRB ger den nya myndigheten dess nödvändiga tyngd. Han kommer att ha ett mandat från alla EU-länder, inte bara euroländerna. Då väger hans ord tyngre och hans råd måste tas på större allvar, säger Sylvie Goulard, fransk liberal, till Europaportalen.

Att ECB-chefens trovärdighet har satts i gungning i och med det senaste räddningspaketet, där ECB plötsligt beslöt sig för att börja köpa statsobligationer från euroländer på andrahandsmarknaden, håller Sylvie Goulard inte med om.
– Det är förmodligen den enda personen som kan ringa till Frankrikes eller Tysklands ledare och få dem att lyssna på en seriös varning, säger hon.

Förhandlingarna mellan EU-parlamentet och ministerrådet inleddes i dag. Målet är att ha en överenskommelse till juni så att de nya myndigheterna ska vara på plats i början av 2011.