USA får tillgång till bankdata från EU

Publicerad: 8 jul 2010 kl 13:10
Uppdaterad: 19 jul 2010 kl 14:16
USA får tillgång till uppgifter om banktransaktioner i EU.
USA får tillgång till uppgifter om banktransaktioner i EU.Bild: Barsen/Flickr.com

EU-parlamentet röstade i dag ja till Swiftavtalet som ger USA tillgång till data över banktransaktioner till och från EU i syfte att spåra terrorister. Avtalet stöddes av 80 procent av de närvarande ledamöterna i kammaren – den gröna gruppen och vänstergruppen röstade nej.

Efter flera månaders förhandlingar sade Europaparlamentet i dag ja till att ge USA tillgång till data över banktransaktioner som till och från EU. Swiftavtalet röstades som väntat igenom av en bred majoritet i EU-parlamentet. Alla de stora grupperna stödde avtalet som har förhandlats fram av Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström.
– Det har inte varit en lätt uppgift och var ett test för EU:s och USA:s samarbete efter att Lissabonfördraget trädde i kraft, men tack vare öppna och ärliga förhandlingar blev detta en framgångssaga, säger Cecilia Malmström i ett uttalande efter omröstningen.

Men alla var inte lika nöjda. 109 parlamentariker, främst från de Gröna och Vänstergruppen, röstade nej till avtalet. De anser inte att den personliga integriteten har ett tillräckligt bra skydd med det nya avtalet. Bland annat överförs även uppgifter för personer som inte är misstänkta för ett brott, så kallad överföring i klump.
– För några månader sedan ansåg en stor majoritet i Europaparlamentet att det var oacceptabelt. Det nya avtalet ändrar ingenting i sak. Ändå kommer socialdemokraterna, liberalerna, kristdemokraterna och de konservativa i dag att rösta ja. Det känns ryggradslöst, säger Christian Engström, (PP).

I februari röstade EU-parlamentet nej till Swiftavtalet med en nästan lika bred majoritet. Att så många parlamentariker valde att i dag rösta ja berodde på de förändringar som har förhandlats fram. USA:s förfrågningar om data ska nu kontrolleras av Europol, EU:s polismyndighet. Det ska också finnas en europeisk representant på plats i Washington i syfte att kontrollera att de amerikanska myndigheterna håller sig till avtalet. Dessutom ska EU-kommissionen utreda hur uppgifterna i framtiden kan tas fram på europeisk mark istället för i USA.

Men kritikerna menar att Europol har ett egenintresse i sina egna utredningar av att få ut så många uppgifter som möjligt från Swift och är därför illa lämpad som vakthund för den personliga integriteten. De hade hellre velat se att en rättslig myndighet, som en domstol, skötte den uppgiften.

Avtalet träder i kraft den 1 augusti och ska gälla i fem år. Därefter förnyas det med ett år i taget om inte någon av parterna vill avbryta det då nya förhandlingar ska inledas.

Rättelse: I en första version angavs felaktigt att de svenska socialdemokraterna röstade nej till avtalet, de lade ner sina röster. Läs mer här.

wohlert

s

Europaportalens korrespondent i Bryssel

Kommentarer

Erik Johansson
10 jul 2010 kl 12:50

"Polisminister" Malmström (fp) har redan medverkat till att genomdriva FRA-lagen i Sverige. Nu får hon chansen att lägga hela EU:s makt bakom sina integritetskränkningar. Kom ihåg att (fp) och dess EU-parlamentsgrupp ALDE är stora anhängare av eurokratpolisen Europol.

Nyheter från förstasidan

NOTISER

Fler notiser

HETASTE ARTIKLAR

Fler heta artiklar

NYHETER I ANDRA MEDIER

Fler nyhetslänkar

DEBATT I ANDRA MEDIER

Fler debattlänkar

MEST KOMMENTERADE

Fler artiklar
EU:s sysselsättningskommissionär László Andor har länge ordtampats med flera medlemsländer om vilken inverkan EU-migranter har på de sociala trygghetssystemen. Arkivbild.
Bild: Europeiska kommissionen
Journalister i ministerrådets presskonferensrum. Arkivbild.
Bild: Europeiska unionens råd
Bild: Europeiska kommissionen
De tre största EU-institutionernas ledare: Martin Schulz, José Manuel Barroso och Herman Van Rompuy. Arkivbild.
Bild: EU-parlamentet
Europafackets generalsekreterare Bernadette Ségol. Arkivbild.
Bild: Dimi15
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso och Storbritanniens premiärminister David Cameron diskuterar. Arkivbild.
Bild: Europeiska unionens råd
Kommissionärerna Cecilia Malmstöm och Viviane Reding. Arkivbild.
Bild: EU-kommissionen
Byggnadskranar kring TV-tornet i gamla Östberlin.
Bild: Fredrik Haglund
En av tre utstationerade arbetare i Sverige jobbar inom byggbranschen. Arkivbild.
Bild: brandsvig
Bild: Sigrid Melchior
Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdoğan uttalande var oväntat.
Bild: Unaoc