Religionsfriheten inte lika för alla

När Nederländernas nya regering svors in för snart två veckor sedan innebar det ett första steg mot ett förbud mot heltäckande slöja, eller burka, i landet. I valet fick den kontroversielle och främlingsfientlige Geert Wilders nästan en fjärdedel av rösterna och för att stödja regeringen har Wilders krävt att den heltäckande slöjan förbjuds i lag. Tidigare har Frankrike antagit ett slöjförbud, Belgien är på god väg att göra detsamma och liknande lagar har diskuterats i flera andra europeiska länder.

Men flera människorättsorganisationer, bland andra Amnesty och Human Rights Watch, menar att förbudet strider mot både yttrandefriheten och religionsfriheten. Den franska författningsdomstolen har godkänt den franska slöjlagen, men den kommer att prövas i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Utgången är inte självklar. Domstolen i Strasbourg har tidigare behandlat ett fall där den turkiska studenten Leyla Sahin anmälde den turkiska staten för att hon inte fick bära slöja på universitetet. Domstolen dömde till Turkiets fördel och förbudet stod kvar.

Men det domslutet betyder inte att de nya, västeuropeiska slöjförbuden automatiskt kan anses vara i linje med Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Det säger domstolens svenska domare, Elisabet Fura. Europaportalen träffar henne på kontoret i Strasbourg där hon har arbetat sedan 2003. Innan hon kom till den franska småstaden hade hon arbetat som affärsjurist i Paris och varit ordförande för Sveriges advokatsamfund. Dalahästen i kontorsfönstret har sällskap av fotograferade islandsditon från ridturen i de närliggande Vogeserna tidigare under hösten. Genom stora glasrutor skymtar Europaparlamentet bakom dis och brandgula träd.

Elisabet Fura bedömer att domstolen utan tvekan kan komma fram till andra slutsatser om ett slöjförbud i Frankrike, Belgien och Nederländerna, än vad som skedde i turkiska Leyla Sahins fall, eftersom det handlar om olika sammanhang.

– Vad man kan tillåta i ett land i en viss tidpunkt kan man inte med automatik flytta över till ett annat land i samma tidpunkt, säger hon.

Elisabet Fura berättar om ett brittiskt fall där eleverna i en skola tilläts bära valfri religiös huvudbonad, vare det slöja eller judisk kippa. Storbritannien anmäldes då till domstolen. Några engelska jurister kontaktade henne och var bekymrade över den turkiska domen. De tyckte att den verkade konservativ och att man i England hade gått längre och tillämpade en mer öppen syn på religionsfrihet.

– Då försökte jag förklara att om vi parallellt med det turkiska målet hade haft ett mål i England hade vi inte säkert kommit fram till samma slutsats eftersom de har en mycket öppnare tradition där.

Europakonventionen skapades 1950 för att förvandla FN:s universella deklaration om de mänskliga rättigheterna till lag. Att de är universella, innebär att de gäller alla, överallt. Det menar också Elisabet Fura, men:

– Hur man tolkar dem kan inte se exakt likadant ut i alla länder under alla tider. Särskilt inte när det gäller saker som religionsutövande och yttrandefrihet. Jag menar, och det är min personliga uppfattning, att någonstans måste vi bry oss om hur vi uppfattas också. Därför det har med vår trovärdighet och legitimitet att göra på sikt, säger Elisabet Fura.

Innebär det då att en turkisk flicka har mindre rätt än en engelsk flicka att bära slöja?

– Jag tror att man måste se det över tid. Man måste ge ett samhälle som det turkiska lite tid på sig och vad det innebär rent konkret kan man diskutera. Men om man skulle vara mer principiell, som din fråga antyder, skulle man riskera att inte bli respekterad och att länderna finner att domstolen är helt orealistisk.

Europadomstolen har på senare tid tagit ett kontroversiellt beslut gällande just religionsfrihet. I det så kallade Lautsi-fallet, där en skola i Italien inte ville avlägsna krucifixen i klassrummen, fälldes den italienska staten för att ha kränkt elevernas religionsfrihet. Domslutet orsakade stor uppståndelse i Italien och flera andra katolska länder och har överklagats. Slutgiltig dom väntas i början på 2011.

– Om vi skulle avdöma domar som Lautsi-domen alltför ofta i alltför många sammanhang mot alltför många länder då blir vi till slut irrelevanta, säger Elisabet Fura.

Domstolen hamnar ofta mitt emellan de politiska processerna i Europa. Samtidigt som västeuropeiska länder är i färd med att införa slöjförbud går Turkiet i motsatt riktning. 2008 röstade det turkiska parlamentet för ett avskaffande av slöjförbudet, men det slogs ner av Turkiets högsta domstol eftersom det ansågs bryta mot landets sekulära konstitution. Nyligen lyfte det regerande AK-partiet och premiärminister Recep Tayyip Erdoğan åter frågan.

– Det gör det här arbetet så intressant. Vi befinner oss mitt i spänningslandet mellan juridik och politik och så länge vi blir kritiserade för att vara för politiska, men från olika håll, tror jag att det är okej, säger Elisabet Fura.