Det nya avtalet om varumärkesförfalskning, Acta-avtalet, har stött på nya hinder och den här gången verkar de vara större än tidigare. Avtalet har fått kritik under lång tid från olika håll. Främst på grund av den sekretess som har omgärdat förhandlingarna, men också för de läckor som visade att tullmyndigheter skulle få möjlighet att söka igenom datorer på jakt efter piratkopierade låtar eller filmer och krav från bland andra USA på att fildelare skulle stängas av från internet. Sådana skrivningar fanns dock inte med när ett till 95 procent färdigt avtal visades upp i början av oktober av de 11 förhandlande parterna.
Men nu visar nya uppgifter på att motståndet mot avtalet har breddats. Läckta dokument, som EU-kommissionen skrivit till medlemsländerna inför ett möte i EU:s handelspolitiska kommitté den 5 november, har publicerats på flera internetsajter.
Enligt dokumenten har EU och USA enats om de utestående frågorna och en ny förhandlingsrunda ska äga rum i slutet av november i Australien för att ”juridiskt skrubba texten”. Men flera medlemsländer har tunga invändningar mot avtalet. Europaportalen erfar att det handlar om framför allt sydeuropeiska länder som inte anser att Acta-avtalet ger ett tillräckligt skydd för så kallade geografiska beteckningar, i klartext för produkter som champagne, parmaskinka och portvin. I Sverige gäller det bland annat bruna bönor från Öland och skånsk spettekaka.
Dessa produkter, som har ett stort kommersiellt värde för de sydeuropeiska länderna, skyddas till exempel inte i USA och det nya avtalet ger inget extra skydd. En EU-diplomat bekräftar att det framför allt rör sig om Frankrike, Spanien och Italien som ogillar avtalet och att en risk finns att dessa länder kommer att avvisa avtalet om inga förbättringar sker. Möjligheten att öppna förhandlingarna i den här frågan bedöms dock vara obefintliga, enligt EU-källan. EU-kommissionen ska ha blivit mycket förvånad över ländernas inställning under mötet den 5 november.
Kommissionen hävdar att allas ståndpunkter hade tagits med i förhandlingarna och att avtalet var det bästa som kunde förhandlas fram. Att likställa geografiska beteckningar med andra typer av immateriella rättigheter, som varumärken eller copyright, skulle bryta mot principen att inte gå längre än EU-lagstiftning. Det skulle dessutom kräva att USA:s kongress godkänner avtalet, något som både EU och USA vill undvika. Ett nej till avtalet skulle skada EU:s position i frågor som rör immateriella rättigheter, argumenterar EU-kommissionen.
I EU-parlamentet, som måste godkänna avtalet om det ska träda i kraft, finns liknande kritiska tongångar. Flera politiska grupper planerar att lägga fram en resolution i frågan när parlamentet sammanträder i Strasbourg om två veckor, en vecka innan de avslutande förhandlingarna i Sydney.
– Vi kräver återigen att kommissionen tar hänsyn till våra åsikter och att de håller sina löften om transparens och om fri- och rättigheter, säger Marietje Schaake, liberal nederländsk ledamot som är ansvarig för resolutionen som skrivs av liberalerna, de gröna och vänstergruppen tillsammans.
Hon säger sig dock inte ha några illusioner av att kunna ändra något i avtalstexten med bara en förhandlingsrunda kvar.
– Men vi ska visa att vi har gjort vad vi kan och visa våra kollegor som inte är jätteinsatta i frågan att det finns stora skillnader mellan vad parlamentet står för och hur avtalet ser ut.
Även inom de större grupperna, den socialdemokratiska och konservativa, finns motstånd mot avtalet. Det handlar framför allt om samma invändningar som de sydeuropeiska medlemsländerna har vad gäller geografiska beteckningar.
– Vi är inte nöjda med situationen. För oss är det mycket viktigt att skydda de europeiska produkterna och EU-kommissionens uppgifter om att ett stort steg har tagits i den riktningen stämmer inte, säger en talesperson för den socialdemokratiske franske ledamoten Ader Karif, som skriver Socialdemokraternas resolution.
I de dokument som har läckt ut listar också EU-kommissionen ett antal framsteg som gjorts jämfört med Trips-avtalet som antogs 1995 inom ramen för Världshandelsorganisationen WTO. Det handlar bland annat om att länderna ska förstöra konfiskerade varumärkesförfalskningar (där de tidigare kommit tillbaka till marknaden), om att länderna ska kunna ingripa mot misstänkta varuförfalskningar utan att rättighetsinnehavaren gör en anmälan (vilket skulle kräva en lagändring i Sverige, något Europaportalen rapporterade om den 20 oktober) och om att det blir
obligatoriskt att införa både fängelsestraff och böter för de brott som omfattas av avtalet (i Trips-avtalet var det valfritt.)
Även det väcker farhågor hos EU-parlamentarikerna.
– EU-kommissionen har tidigare försäkrat oss om att inget är nytt, men det här visar ju att kommissionen talar med kluven tunga, säger Christian Engström (PP).
kl 19:02
Varför tas inte Swedish Match, Solstickan, Tetrapack och Absolut Vodka upp ?
kl 10:54
Jag tycker det är helt förjävligt att EU verkar gå med på alla USAs krav. Men EU tycks själva inte ens få in något så simpelt att man bara får kalla det Champagne om det kommer just ifrån Champagne. Hur kan Frankrike, som mer eller mindre kontrollerar EU någonsin gå med på något sånt?!
kl 16:40
Jay,
de produkter som tas upp i artikeln är de som har en geografisk beteckning, de som tillverkas i ett speciellt geografiskt område. Champagne kan endast tillverkas i den franska regionen champagne, spettekaka endast i Skåne. Swedish Match och Tetrapak är varumärken och omfattas av andra regler, varumärkeslagar t ex.