Bråk om ungersk medielag i EU-parlamentet

Publicerad: 18 jan 2011 kl 15:50
Uppdaterad: 19 jan 2011 kl 9:26
Martin Schulz och Marita Ulvskog (S).
Martin Schulz och Marita Ulvskog (S).Bild: Christian Wohlert

EU-parlamentet kommer inte att anta något uttalande om den kritiserade ungerska medielagen, trots att det finns ett stort motstånd mot lagen bland parlamentets ledamöter.

Vid en utfrågning i parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter på måndagskvällen försvarade Ungerns justitieminister Tibor Navracsics lagen och sade att regeringen var beredd att göra ändringar om EU-kommissionens utvärdering av den kom fram till att det var nödvändigt. Men han lyckades inte övertyga ledamöterna.

– Han verkade inte förstå vad problemet var med lagen, det var märkligt, säger Marita Ulvskog (S).

Även enligt Cecilia Wikström (FP) var utfrågningen ett bakslag för den ungerska regeringen.

– Han kunde inte klargöra någonting, säger hon.

Konservativa ledamöter från EPP-gruppen i utskottet menade dock att kritiken inte i första hand har att göra med lagen i sig utan att den förs fram av andra anledningar.

– Det finns en hel del politiska motiv i botten av den här debatten, sade Simon Busuttil, maltesisk ledamot.

Men trots motståndet kommer EU-parlamentet alltså inte att anta något uttalande om lagen. Den socialdemokratiske gruppledaren i parlamentet Martin Schulz sade innan jul att Ungern inte borde ta över ordförandeskapet för EU eftersom den nya lagen kränkte EU:s grundläggande rättigheter. Han krävde då också att den ungerska premiärministern skulle dra tillbaka lagen omedelbart. På tisdagen intog han en något mer nyanserad hållning.

– Att begära att dra tillbaka lagen direkt var kanske inte det bästa ordvalet eftersom det inte skulle överensstämma med korrekta parlamentariska procedurer. Vad vi vill är att EU-kommissionen skyndsamt avslutar sin utvärdering av lagen och att den ungerska regeringen gör de förändringar som krävs för att den ska vara i linje med EU:s lagar och bestämmelser, sade Martin Schulz.

Enligt Daniel Cohn-Bendit, gruppledare för de Gröna är det uppenbart varför Schulz ska ha mjuknat. Schulz och den konservativa gruppledaren Joseph Daul ska under ett möte med parlamentets gruppledare ha röstat nej till att anta en resolution om den ungerske medielagen.

Schulz menar å sin sida att en resolution inte var uppe på dagordningen och att han endast sagt nej till en extradebatt om frågan på tisdagen, eftersom den ungerske premiärministern deltar i en debatt i morgon, onsdag. När Cohn-Bendit fick veta att Schulz förnekat att en omröstning om resolutionen ägt rum blev han märkbart upprörd.

– Det är ett svineri! Vi tog upp det på mötet och om han bestrider det kan han lika gärna sälla sig till Ben Ali (den avsatte tunisiske presidenten, reds anm), sade Cohn-Bendit.

Cohn-Bendit hävdade att den socialdemokratiska gruppledaren försäkrat sig om att bli talman för EU-parlamentet när nuvarande talmannen Jerzy Buzek avgår 2012 efter en överenskommelse med den konservativa EPP-gruppen. Därför skulle Schulz inte kunna gå emot den konservativa ungerska regeringen alltför hårt, enligt Cohn-Bendit.

Socialdemokraternas Marita Ulvskog säger till Europaportalen att läget är alltför allvarligt för att plocka politiska poänger. I förra vecken höll den liberala gruppen i parlamentet ett seminarium om lagen där den ungerska regeringen ska ha nekats att uttala sig, något som ledde till häftiga reaktioner i Ungern. Därför aktar man sig nu i EU-parlamentet för att peka finger, menar Marita Ulvskog.

Flera ledamöter i parlamentet avvisade att kritiken mot lagen skulle vara partipolitisk, bland annat genom att påpeka att även konservativa politiker, bland annat Tysklands förbundskansler Angela Merkel har uttryckt oro över den nya lagen.

Cecilia Wikström (FP) menar att situationen bär likhet med när EU-parlamentet för ett år sedan valde att inte göra ett uttalande om mediesituationen i Italien.

– Än en gång gör EPP allt för att ”inte peka ut ett enskilt medlemsland”, som de säger. Men hade den här lagen implementerats innan Ungern var medlem i EU hade de aldrig kunnat bli det, säger Cecilia Wikström.

wohlert

s

Europaportalens korrespondent i Bryssel

Kommentarer

Henning Ericson
18 jan 2011 kl 17:18

Ingen EU-protest mot den ungerska presscensurslagen? Oj: man kan tydligen göra vad som helst som land inom EU utan några sanktioner eller skrapor: ekonomiska 'busar' får hjälp med ekonomiskt stöd; demokratiska 'busar' får fortsätta att vara odemokratiska. Vad händer med principerna? Låt busarna tydligt veta att deras agerande är emot EUs principer!

Laszlo Donat
18 jan 2011 kl 19:46

En sen 1848 15 mars ungrarna har krävt pressfrihet! Nu när det är möjligt i en fri Europa då man vill "balansera" pressens och mediernas frihet! EU bör ta det mycket allvarligt!

Nemokrati
22 jan 2011 kl 23:10

Tvångsupprepningen av 30-talets totalitära högerregimers urartning fortskrider med andra ord. I Sverige har den moderatledda regeringen redan beslutat om regeringscensur av licensfinansierad, nationell tv. Snart får vi enbart kommunikéer direkt från regeringskansliet att inmundiga i "Rapport" och "Aktuellt". Den Billsromocracy som moderaterna så länge efterlyst, så de slipper besvärande frågor från media.

Nyheter från förstasidan

NOTISER

Fler notiser

HETASTE ARTIKLAR

Fler heta artiklar

NYHETER I ANDRA MEDIER

Fler nyhetslänkar

DEBATT I ANDRA MEDIER

Fler debattlänkar

MEST KOMMENTERADE

Fler artiklar
EU:s sysselsättningskommissionär László Andor har länge ordtampats med flera medlemsländer om vilken inverkan EU-migranter har på de sociala trygghetssystemen. Arkivbild.
Bild: Europeiska kommissionen
Journalister i ministerrådets presskonferensrum. Arkivbild.
Bild: Europeiska unionens råd
Bild: Europeiska kommissionen
De tre största EU-institutionernas ledare: Martin Schulz, José Manuel Barroso och Herman Van Rompuy. Arkivbild.
Bild: EU-parlamentet
Europafackets generalsekreterare Bernadette Ségol. Arkivbild.
Bild: Dimi15
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso och Storbritanniens premiärminister David Cameron diskuterar. Arkivbild.
Bild: Europeiska unionens råd
Kommissionärerna Cecilia Malmstöm och Viviane Reding. Arkivbild.
Bild: EU-kommissionen
Byggnadskranar kring TV-tornet i gamla Östberlin.
Bild: Fredrik Haglund
En av tre utstationerade arbetare i Sverige jobbar inom byggbranschen. Arkivbild.
Bild: brandsvig
Bild: Sigrid Melchior
Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdoğan uttalande var oväntat.
Bild: Unaoc