Radikala tag ska stoppa fusket

Publicerad: 10 feb 2011 kl 15:20
Uppdaterad: 10 feb 2011 kl 15:45

EU:s omfattande regionalstöd kan komma att förändras radikalt de kommande åren. Bland annat föreslås att bidragen i större utsträckning ges till duktiga länder snarare än till fattiga länder.

När EU:s revisionsrätt undersökte vad EU:s pengar gick till 2009 upptäckte de att felaktigheter förekommit vid en av tre utbetalningar från den stora regionstödsfonden. Kontrollen är bristfällig i många länder och projekt genomförs utan att någon vet om de gör någon nytta.

Många inom EU menar att hela bidragssystemet bör stöpas om på lång sikt. EU-kommissionen har försiktigt skickat ut testballonger med förslag som går ut på att länder som har framgångsrika EU-projekt med goda resultat ska få större EU-bidrag än de länder som missköter sig.

Det skulle ändra den heliga principen om att EU-länderna har rätt till ett visst antal bidrag enbart baserat på deras ekonomiska utveckling i stort. Det förslaget har inte fallit i god jord hos de länder som i dag är stora nettobidragstagare i EU. Och det är stora pengar som ligger i potten. Mellan 2007 och 2013 går 440 000 miljoner euro, cirka 4 000 miljarder kronor, till regionalstöd.

Ett annat kontroversiellt förslag som diskuteras i EU-institutionerna är att europeiska tjänstemän ska kunna bäddas in i nationella myndigheter för att på plats se till att EU-medlen används på rätt sätt. Bakgrunden till planen är ländernas svaga ekonomi. De kommande tre åren har till exempel Grekland 20 miljarder euro att vänta i regionstöd. Men för att få tillgång till pengarna krävs att Grekland självt bidrar, medfinansierar, till projektbidragen, vilket Grekland har svårt för tillfället på grund av landets skrala ekonomi.

Därför föreslår Jorgo Chatzimarkakis, tysk liberal EU-parlamentariker, att EU-kommissionen skulle kunna ge Grekland pengarna utan krav på medfinansiering, under förutsättning att EU-tjänstemän får kontroll över pengarna. Men frågan är känslig och kräver att landet samtycker. Utöver Grekland skulle Rumänien och Bulgarien vara aktuella för liknande lösningar.

– På det här sätter skulle vi låta EU-tjänstemän övervaka programmen i tre år. Det skulle gynna Grekland och skapa jobb jämfört med om de inte får pengarna. En slags europeisk Marshall-plan, förklarar han.

På EU-kommissionen bekräftar man att samtal pågår om frågan, men att placera EU-tjänstemän som styr och ställer i de grekiska myndigheterna finns det ingen laglig grund för, säger talespersonen Tom van Lierop.

– Det är regionerna själva som sköter bidragen så det går inte. Självbestämmandet för regionerna i de här frågorna finns inskrivet i EU:s lagstiftning och kan inte ändras på.

Men enligt Jorgo Chatzimarkakis går det att göra så länge landet i fråga godkänner det.

– Det går att komma runt lagliga hinder om EU-kommissionen och Grekland verkligen vill. På pappret skulle grekerna ha hand om projekten, men i praktiken skulle EU-tjänstemän sköta dem, säger han till Europaportalen.

LÄS MER: Slarviga EU-länder ska hängas ut.

wohlert

Christian Wohlert

Europaportalens korrespondent i Bryssel

Kommentarer

Nyheter från förstasidan

NOTISER

Fler notiser

HETASTE ARTIKLAR

Fler heta artiklar

NYHETER I ANDRA MEDIER

Blir Löfven en ny Hollande?

SvD,

Matproducenterna vinnare när råvarupriserna sjunker efter rysk bojkott

DN,

Danskt budgetunderskott väntas öka

SvD,

EU:s system för arbetskraftsinvandring kritiseras

SvD,

Tyska konsumenter påverkas av politisk oro

SvD,

Inget genombrott – kriget fortsätter i Ukraina

SVT,

Nära 2 000 flyktingar har drunknat i Medelhavet

SVT,

Tio ryska elitsoldater tillfångatagna i Ukraina

Ekot,

Fruktodlare demonstrerar i Bryssel för bättre EU-ersättning efter rysk matbojkott

Ekot,

Hemliga förhandlingar i Finland mellan Ryssland och USA

Ekot,

Frankrikes nya regering klar - hälften män hälften kvinnor

Ekot,

Enorm pedofilskandal chockar Storbritannien

Ekot,

Putin: Positivt möte mellan Ryssland och Ukraina

Ekot,

Fler nyhetslänkar

DEBATT I ANDRA MEDIER

Fler debattlänkar

MEST KOMMENTERADE

Fler artiklar
EU:s sysselsättningskommissionär László Andor har länge ordtampats med flera medlemsländer om vilken inverkan EU-migranter har på de sociala trygghetssystemen. Arkivbild.
Bild: Europeiska kommissionen
Journalister i ministerrådets presskonferensrum. Arkivbild.
Bild: Europeiska unionens råd
Bild: Europeiska kommissionen
De tre största EU-institutionernas ledare: Martin Schulz, José Manuel Barroso och Herman Van Rompuy. Arkivbild.
Bild: EU-parlamentet
Europafackets generalsekreterare Bernadette Ségol. Arkivbild.
Bild: Dimi15
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso och Storbritanniens premiärminister David Cameron diskuterar. Arkivbild.
Bild: Europeiska unionens råd
Kommissionärerna Cecilia Malmstöm och Viviane Reding. Arkivbild.
Bild: EU-kommissionen
Byggnadskranar kring TV-tornet i gamla Östberlin.
Bild: Fredrik Haglund
En av tre utstationerade arbetare i Sverige jobbar inom byggbranschen. Arkivbild.
Bild: brandsvig
Bild: Sigrid Melchior
Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdoğan uttalande var oväntat.
Bild: Unaoc
Bild: IHH
Omkring 35 procent av alla EU-parlamentariker är kvinnor. Arkivbild.
Bild: EU-parlamentet
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso under måndagens presentation av rekommendationerna.
Bild: Europeiska kommissionen