EU-kommissionen beslöt i dag att ta Sverige till EU-domstolen för att inte ha infört datalagringsdirektivet i svensk lag. Sverige dömdes första gången i domstolen den 4 februari förra året, men kommissionen konstaterar att Sverige fortfarande inte har infört direktivet och vänder sig därför till domstolen igen.
Men processen lär dra ut på tiden: en dom väntas komma om minst ett år. Den 16 mars beslöt en minoritet av riksdagen bestående av V, MP och SD att skjuta upp behandlingen av datalagringslagen i just ett år. Om Sverige trots det om ett år inför datalagringsdirektivet kan Sverige slippa böter om EU-kommissionen vill det.
– Det är ett politiskt beslut som tas av EU-kommissionen. Den kan välja att lägga ner fallet eller kräva ut böter för den tid som gått sedan den första fällningen i domstolen, säger Gitte Stadler, pressansvarig på EU-domstolen i Luxemburg.
Det är den tidigare svenska EU-ministern och nuvarande EU-kommissionären Cecilia Malmström som ansvarar för kommissionens beslut. Om domstolen går på kommissionens förslag blir Sverige skyldigt att betala cirka 85 000 kronor per dag sedan det första utslaget den 4 februari 2010. Det har i dag, 426 dagar senare, blivit nästan 37 miljoner kronor.
Den bötessumman fortsätter sedan att växa tills EU-domstolens utslag kommer om cirka ett år. Efter den dagen och fram till att Sverige inför direktivet i svensk lag – om så blir fallet – föreslår Malmström att böterna blir 370 000 kronor per dag.
– Bötesbeloppet baseras på flera olika kriterier, bland annat hur allvarlig förseelsen bedöms vara, hur lång tid som har gått sedan landet borde ha infört direktivet och storleken på landet. Det är många saker som vägs in, säger Cecilia Malmströms pressekreterare Minna Frydén till Europaportalen.
Processen i EU-domstolen tar i genomsnitt 14-16 månader och beror på hur viktigt målet är och hur många som vill yttra sig.
– Är det många länder som tycker att datalagringsfrågan är viktig och vill ge sin syn på saken måste fler handlingar översättas och det drar ut på tiden, säger Gitte Stadler, pressansvarig på EU-domstolen i Luxemburg.
Datalagringsdirektivet ålägger internet- och teleoperatörer att spara uppgifter om sina kunders kommunikation i minst sex månader. Enligt operatörerna skulle det kosta cirka 1 miljard om året. Regeringen har hävdat att kostnaden blir 200 miljoner kronor per år.
Direktivet skulle ha införts i alla EU-länder i september 2007. Sverige är ett av två länder som inte har genomfört det, men i flera andra länder har konstitutionsdomstolen ogiltigförklarat datalagringslagarna.
EU-kommissionen genomför just nu en översyn av direktivet och en utvärdering skulle ha kommit i september förra året. Den ska presenteras ”inom en månad” enligt EU-kommissionen.























































kl 17:47
Jaha ...
Så det är dessa saker mina skattepengar går till ?
Inte ett korvöre skall de ha!
kl 18:54
Och jämför man det bötesbeloppet med kostnaden att införa datalgaringsdirektiet, så är det alltså en ren vinst att inte införa det. Kostnaden att införa datalgaringsdirektiet beräknas ju till flera hundra miljoner per år.
kl 19:30
Har Malmström föreslagit något vad gäller Tyskland?
kl 20:41
Svenskarna gör inte som det passar gläfsliberalen Malmström och hennes övervakningskompisar både i Sverige och EU, så de ska smiskas för sin olydnad.
kl 21:41
EU UT UR SVERIGE!
kl 00:54
När Tyskland och Frankrike bröt mot regler för ett antal år sedan, då slapp de böter. Är man tillräckligt stor gör man tydligen som man vill.
För övrigt har alliansen förhalat detta i flera år och var för fina i kanten för att göra en justering som hade fått SD att stödja direktivet, så de får ta huvuddelen av ansvaret för detta.
kl 11:53
@Erik: SD ville göra lagen värre genom att öka lagringstiden. Det var bra att Alliansen inte fogade sig efter SD. Deras andra krav, att lagringen bara skulle få ske i Sverige, är nonsens eftersom datan i vilket fall kommer att delas i hela EU (i och med stockholmsprogrammet). SD har ingen koll som vanligt.
Visst är det surt att Alliansen förhalade lagen, antagligen av rent valtaktiska skäl (en ny massövervakningsdebatt kort efter FRA, eller precis innan valet hade nog inte varit så lyckat), men det är fortfarande en förhållandevis billig affär att bara betala böterna.
kl 07:00
Självklart tjänar vi på att inte införa direktivet. Så länge vi inte har det kommer företagen hit, vilket ger massvis med jobb som vi annars inte fått. Och bötesbelopp, tja, det måste ju vägas mot hur mycket pengar vi bidrar med till EU varje år. Skall de straffa oss, så minskar vi naturligtvis bidraget med motsvarande belopp.
kl 18:24
Avd. för tom retorik.
Enligt regeringens egen utredning så är den årliga kostnaden 200 + 20 miljoner i utagsavgifter, vilket borde bli ungefär 602739.73 Kr om dagen.
Dom där böterna verkar vara rena klippet för svensk ekonomi.