S förlorade slaget om EU:s ekonomiska politik

Efter fem timmars omröstning i EU-parlamentets ekonomiutskott på tisdagen stod det klart att Socialdemokraterna förlorat i uppgörelsen om hur EU-ländernas politik ska styras. Omröstningen gällde det så kallade sexpacket (se faktaruta) som ska förändra EU:s ekonomiska styrning i grunden.

Socialdemokraterna gick på pumpen ifrågan om hur mycket ett land ska kunna lägga på så kallade tillväxtskapande investeringar. Enligt S-gruppen kommer det att vara omöjligt att föra en keynesiansk politik, det vill säga att i lågkonjunktur låna till stora offentliga utgifter för att på så sätt öka tillväxten. S-gruppen ville att dessa typer av utgifter ska undantas från de nedskärningar som EU-kommissionen rekommenderar till ett land som inte klarar budgetmålen.

Den svenska S-delegationen ansåg dock att parlamentets S-grupp som helhet gick för långt när den röstade nej till betänkandet som handlade om detta i sexpacket.

– Jag stödjer grunderna i stabilitets- och tillväxtpakten, den behövs. Men man kan inte bara bromsa utan man måste kunna investera också, säger Olle Ludvigsson (S), ersättare i ekonomiutskottet, till Europaportalen.

I dag onsdag beslöt utskottet att inleda förhandlingar med ministerrådet i frågan. Socialdemokraterna hade velat ta frågan till plenum för att eventuellt få mer gehör för sina ståndpunkter där, men röstades ner i utskottet av en majoritet bestående av de konservativa, liberala, och den EU-skeptiska ECR-gruppen.

Däremot fick Socialdemokraterna i går igenom skrivningar som stärker arbetsmarknadens parter i fråga om lönebildning. Dessutom föreslås att kommissionen ska ta hänsyn till ”sociala konsekvenser” när den lägger fram rekommendationer om den ekonomiska politiken. Även Folkpartiets Olle Schmidt hade lagt ett förslag i samma riktning.

– Det är mycket positivt. Om det håller hela vägen så gäller principen med fri lönebildning och det finns med i lagstiftningen, säger Olle Ludvigsson.

Utskottet beslöt också att böter ska utdömas till ett land som fuskar med statistiken, som Grekland gjorde under flera år. Vid bevisat fusk ska landet böta 0,5 procent av bruttonationalprodukten. För ett land som Italien skulle det motsvara cirka 90 miljarder kronor, för Sverige cirka 4,5 miljarder kronor.

Överlag ska böterna för länder som inte rättar sig efter rekommendationerna komma snabbare än vad kommissionen föreslog och för de länder som grovt och med flit ignorerar råden ska böterna höjas.

Som väntat ökade parlamentet användandet av så kallat omvänt röstningsförfarande. Det innebär ett land måste få ihop en kvalificerad majoritet mot kommissionens förslag om förändringar i den ekonomiska politiken för att stoppa förslaget. Tidigare behövde kommissionen få ihop samma majoritet för sitt förslag. Med parlamentets ord blir det svårare att sopa problemen under mattan.

Parlamentet vill också att processen ska bli öppnare: ministerrådet ska ha fler öppna möten och alla omröstningar om böter till syndande medlemsländer ska vara offentliga. Endast i en riktig krissituation kan sådana åtgärder hemlighållas.

Samtidigt intog parlamentet en något snällare hållning vad gäller att betala av på statsskulden. Ett land ska minska den med i genomsnitt fem procentenheter över tre år. Kommissionen hade föreslagit minst fem procentenheter per år över en treårsperiod.