Carl B Hamilton (FP), ordförande för riksdagens EU-nämnd, kräver att Håkan Juholt deklarerar var han står i eurofrågan. Kravet kommer efter att socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Tommy Waidelich i måndags på Europaportalen avvisat ett svensk medlemskap under sin livstid.

Hamilton vill också att regeringen aktivt försvarar euron och argumenterar för en svensk anslutning. Han tror att den svenska opinionen om fem år har svängt  till eurons fördel när krisen är över och euroländernas samarbete fördjupats. Då är det dags att planera för en svensk folkomröstning om euron.

Europaportalen träffade Carl B Hamilton för att få Folkpartiets uppfattning om den senaste utvecklingen av den europeiska skuld- och bankkrisen och den svenska euroopinionen.

Kommer euroländerna att klara krisen? 

– Ja det är jag övertygad om men det sker inte utan mycket gråt och tandagnissel, bökiga politiska processer och regeringar som faller.
 

Hur vill du se lösningen på den europeiska skuld- och bankkrisen?

– Ländernas upplåningsbehov måste minska och det sker genom högre skatter och lägre offentliga utgifter. Det finns ingen väg runt detta. Jag vill också se en mer gemensam finanspolitik.

Vad innebär en mer gemensam finanspolitik?

– Länderna måste överlämna mer av suveräniteten över sin budgetpolitik till varandra och EU-kommissionen. Inget land ska få ha större upplåning och budgetunderskott än vad de andra länderna kan acceptera. 

Det här börjar lika euroobligationer…?

– Det vill jag inte ha. De enskilda länderna måste ta ansvar för sin egen upplåning.

Vilka är erfarenheterna av de tio år som gått sedan euron infördes?

– Att marknaden måste vara med och bedöma risken för statsbankrutt och disciplinera länderna. Jag litar inte riktigt på att EU-länderna är tillräckligt tuffa och elaka när det behövs.

När Tyskland och Frankrike 2003 bröt mot budgetreglerna i stabilitetspakten gav det inga omedelbara problem. Men nu efteråt kan vi se att det var ett avgörande felbeslut.

Hur tycker du sammanhållningen mellan euroländer fungerar?

– Den är bra. Det är klart att det är lättare att samarbeta om solen skiner och man har vind i ryggen. De här kriserna driver ju länderna samman. Det är viktigt och bra att länderna binder upp varandra och lägger restriktioner på varandra.

Är det då rätt av Finland att kräva extra garantier för att bevilja Grekland nödlån?

– Ja. Jag har mycket stor förståelse för den finska hållningen som har historiska förklaringar. Vid tre stora tillfällen under 1900-talet senast på 1990-talet fick Finland ta upp stora lån för att klara sig själv och betala tillbaka utan hjälp från andra.

Vad vill du säga till den svenska opinionen som så starkt motsätter sig euron?

– Det första jag vill säga är att det inte är fel på euron. Om man driver en vettlös ekonomisk politik som leder till budgetunderskott och ökad skuldsättning så spelar det ingen roll vilken valuta man har. Det är den förda politiken som är fel.

I slutändan kommer euroländerna att lösa krisen och om fem år kommer vi att se tillbaka på detta som en väldigt allvarlig kris som löstes med ett mer överstatligt och långtgående politiskt samarbete.

Men hur ska opinionen vändas?

– Det som övertygar svenska folket är när man ser att euroländerna har löst krisen.

Om, ska vi säga fem år, kommer väljarna att se att bredvid Sverige finns ett valutaområde där man samarbetar ännu mer än tidigare och att vi står ännu mer utanför. Vi kommer då ha väldigt svårt att ta vara på våra egna intressen.

Hur snart bör Sverige ansluta sig till euron?

– Så snart som det är möjligt. Men det är svårt att vinna en folkomröstning innan krisen är löst.

Hur vill du kommentera Tommy Waidelich uttalande att han inte vill se ett svensk euromedlemskap under sin livstid?

– Jag blev förbluffad när jag läste det. Det som är problemet med vad  Waidelich säger är inte frågan om euron utan att han vill att Sverige ska stå vid sidan om. På det ekonomiska området har socialdemokraterna aldrig haft den hållningen under efterkrigstiden. Nu verkar det som att man är nöjd med att inte vara med. Det är i grunden en ny linje.  

Vad tycker du om uttalandet rent generellt. Kan man slå fast en politik på det sättet, på livstid?

– Nej det händer så mycket hela tiden. Jag tror att om några år när krisen är löst kommer man, kanske en socialdemokratisk regering, att upptäcka att det är väldigt besvärligt att stå utanför.

Vad betyder det här för dina perspektiv att ha en folkomröstning om fem till tio år. Är inte frågan nu blockerad för lång tid fram över?

– Jag avvaktar att Håkan Juholt eller partistyrelsen slår fast vad det är som gäller. Man kan inte ta ett sådant slafsigt uttalande från Tommy Waidelich som den nya partilinjen. Det måste formuleras i någon slags text. Vi får vänta och se vad socialdemokraterna egentligen tycker. I dagsläget är det helt oklart.

Du anser att Sverige förlorar inflytande i EU genom att stå utanför eurosamarbetet. I vilka specifika frågor ser du en sådan förlust?

– Ta europluspakten som ett exempel. Där dök det upp skrivningar om att regeringarna skulle kunna ingripa i lönebildningen något som vi aldrig accepterat om vi varit med från början. Sverige har ju en annan modell. Om man inte är med från början och påverkar utformningen av regelverken kan det bli till nackdel för Sverige.

Men lönebildningsfrågan löstes sig ju i slutändan…

– Ja, men det hade varit bättre om man gjorde rätt från början. Vi kan inte vara säkra på att det alltid löser sig i slutändan genom fotarbete från svensk sida.

Vi gick igenom en bank- och finanskris i början av 1990-talet och Sverige är ett exempel på hur ett land klara en sådan kris. Som det är nu kan vi inte föra fram våra erfarenheter på ett effektivt sätt eftersom vi inte är med i förhandlingsrummet.

Men Sverige kan ju meddela sig…

– Ja visst, vi kan tala om vad vi tycker.

… räcker inte det?

Nej, man ska sitta med och hamra fram besluten och ta de diskussioner och konflikter som finns. Det är en urgammal svensk linje att vi ska vara med i alla de sammanhang där det fattas beslut som är av betydelse för Sverige.

I regeringsförklaringen står det sedan några år att ”Sverige ska tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet”. Har regeringen lyckats med det?

– Nej. Vi står ju utanför hanteringen av skuldkrisen. Regeringen borde argumentera för att Sverige ska gå med i eurosamarbete.

Är det sannolikt att regeringen i dagsläget kommer att argumentera för euron?

– Det verkar inte så. Men det strider mot Sveriges långsiktiga intressen att inte regeringen argumenterar för euron. Den måste förklara hur länderna arbetar för att lösa krisen och inte retirera till i en passiv hållning på läktaren.