Debatt: Stora problem med offentlig upphandling i EU-länder
Elisabeth Thand Ringqvist 7 oktober 2011 | Tydligare företagarlinje behövsExportpotentialen till andra EU-länder är enorm - men eftersläpande nationella regelverk ligger i vägen. Det skriver Elisabeth Thand Ringqvist, Företagarna.
Den inre marknaden är en av EU:s största framgångar men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Inte minst för att förbättra möjligheterna för de små företagen att bedriva utrikeshandel och etablera sig på nya marknader inom EU. Detta är, om möjligt, ännu viktigare nu när de negativa konjunktursignalerna sköljer över oss. Det gäller att ta tillvara den entreprenörsanda och tillväxtkraft som finns i de små företagen och överkomma inte minst de mentala spärrarna att sälja över nationsgränserna.
Tvärtemot vad många tror är det de småföretagen som är basen i den svenska ekonomin. Betydligt fler jobbar i företag med färre än 50 anställda än i de stora globala ”svenska” företagen. De senaste 20 åren har de små företagen stått för 9 av 10 jobb som skapats i Sverige (netto). Vad gäller utrikeshandeln dominerar de större företagen fortfarande, men ökningstakten för de små är betydligt högre.
Småföretagens växande betydelse är inget typiskt svenskt, utan förhållandena är de samma i hela EU. EU är samtidigt den överlägset viktigaste marknaden för svenska småföretag och även den viktigaste importkanalen. Just därför är det som sker inom EU viktigt, och just därför är det viktigt att i samband med den just nu över hela unionen pågående ”SMEweek” se till att den inte stannar vid vackra ord på papper och högtidstal – utan utmynnar i faktiska förbättringar för de små företagen.
En grundläggande förutsättning för en utlandsetablering är i många fall att företaget först kan och vill växa i Sverige. Ett bättre företagarklimat i Sverige ger fler och växande företag som kan ta sina affärsidéer till nya marknader. Starka och konkurrensutsatta hemmamarknader visar sig vara en god förutsättning för att söka sig till utlandsmarknader.
Det finns dock givetvis en rad mer praktiska problem vid utlandsaffärer och utlandsetableringar. Bland de vanligaste problemen för småföretag som gör affärer utanför Sveriges gränser märks formella/juridiska regler, kulturella skillnader, språk, tullhantering, och att hitta en lämplig samarbetspartner i det nya landet.
Ett konkret exempel på hinder är den olika skattebehandlingen vad avser arbetsgivaravgifter i Danmark och Sverige som skapar problem för företag och anställda som vill jobba extra i det andra landet. Ett annat högaktuellt exempel är den dubbla moms på appar som hotar svenska företag som säljer den typen av tjänst utomlands. Ett tredje är att kostnaden för små svenska företag att delta i paviljonger på mässor med mera utomlands i många fall är betydligt högre än för konkurrenter från andra länder som har annan prissättning på sina exportstödjande verksamheter. Här bör alla inblandade myndigheter och aktörer som kan påverka dessa förutsättningar samlas och mycket effektivare samverka för att underlätta för småföretagens handel över gränserna.
På EU-nivån kan vi peka på stora problem att delta i offentlig upphandling i andra länder, och på att implementeringen av tjänstedirektivet på alltför många håll fortfarande är bristfällig. Tjänstesektorn växer snabbt både i Sverige och i EU och det är därför viktigt att det nu tas krafttag för att den inre marknaden ska fungera även på det området. Potentialen för småföretagens export av avancerade tjänste- och serviceupplägg är enorm, det ser vi inte minst inom områdena vård, skola och omsorg.
Framtiden för Europa finns i de små företagen. Därför behövs en tydlig företagarlinje på alla nivåer i politiken.
Elisabeth Thand Ringqvist
VD Företagarna