Den tyska förbundskanslern, Angela Merkel, och den franske presidenten, Nicolas Sarkozy, kom överens om automatiska sanktioner mot de länder som överskrider budgetunderskott på tre procent av bruttonationalprodukten.
På måndagen underströk även den svenske statsministern Fredrik Reinfeldt (M) och hans nederländske kollega Mark Rutte i en gemensam presskonferens i Stockholm vikten av automatiska sanktioner.
– För Nederländerna är det mycket viktigt, vägen dit är en annan fråga, sade Mark Rutte och syftade på frågan om fördragsförändringar verkligen är nödvändiga för att nå dit.
I dag finns inget uttalat motstånd hos medlemsstaterna mot att strama upp budgetdisciplinen. Men bland andra Fredrik Reinfeldt har länge varit skeptisk till att just förändringar i EU-fördraget behövs för att ta sig ur krisen.
Frankrike och Tyskland är däremot eniga om att det behövs en förändring i EU-fördraget. Vilka länder som ska omfattas av en sådan förändring är dock ännu oklart. Merkel har tydligt uttalat att hon vill att alla 27 medlemsländer ska vara med, medan Sarkozy har förespråkat att det bara ska gälla euroländerna.
– Vi föredrar att det ska gälla alla 27 länder så att ingen känner sig utelämnad. Men vi är redo att gå fram med en fördragsförändring som gäller de 17 euroländerna och där andra länder kan ansluta sig frivilligt, sade Nicolas Sarkozy efter mötet på måndagen.
Faran som många ser med att låta alla 27 länder vara med är att en fördragsförändring skulle kunna dra ut på tiden eftersom det i vissa länder skulle kunna krävas en folkomröstning. I andra fall, som i Sverige, har regeringen ännu inte det stöd i riksdagen som krävs.
Om fördragsförändringen å andra sidan bara skulle omfatta euroländerna finns risken att EU-samarbetet delas upp i två "klasser". Dessutom skulle det möjligen bli nödvändigt att skapa en ny EU-institution som kan utföra de automatiska sanktionerna.
Om det blir en fördragsförändring kommer den vara klar till EU-toppmötet i mars nästa år för att sedan ratificeras i de nationella parlamenten under april-maj.
I det fransk-tyska förslaget finns vidare en "gyllene regel" som ska få de 17 euroländerna att skriva in en klausul i sina konstitutioner att de lovar att i framtiden ha en balanserad budget.
I den framtida permanenta krisfonden, ESM, vill Frankrike och Tyskland att det bara ska krävas 85 procent av rösterna för att ett låna ska betalas ut till skillnad från det krav på enhällighet som råder i dag. Orsaken är Finlands och Slovakiens tidigare blockeringar av utbetalningar av krislån till Grekland.
I reglerna för ESM ska EU-länderna inte kunna tvinga privata obligationsinnehavare att få sina fordringar nedskrivna. Detta skedde i Grekland där privata investerare fick ta en stor smäll när euroländerna i slutet av oktober i år kom överens om att skriva ned landets skulder. Anledningen är att man vill att euroländernas statsobligationer ska vara lika säkra för investerare som i resten av världen.
– Europa måste vara säkert att investera i, sade Angela Merkel.
Euroobligationer ser vare sig Angela Merkel eller Nicola Sarkozy som en lösning på krisen.
Merkel förespråkade i förra veckan att EU-domstolen ska få ökande befogenheter att granska nationella budgetar innan de tas upp i ländernas parlament. Hon fick dock stryka på foten eftersom Sarkozy varit emot att ge upp så mycket av sin självständighet till en yttre instans.
Marknaden tog uppgörelsen från det fransk-tyska mötet positivt. Den italienska räntan på tioåriga obligationer sjönk under sex procent för första gången sedan oktober. Den spanska diton föll till fem-procentsnivån.
Den fransk-tyska överenskommelsen skickas nu till Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy som håller i EU-toppmötet på torsdag och fredag.
