Ny finanspakt lockar med krislån

Förhandlingarna om finanspakten fortsätter. I går torsdag släpptes det senaste utkastet, det fjärde i ordningen. I flera av EU-länderna gör man allt för att påverka hur det slutliga dokumentet ska se ut. Sverige vill föra in klausuler som ska skydda den svenska arbetsmarknaden.  Tjeckien hotar med folkomröstning – EU-kommissionen och EU-domstolen får för mycket makt menar man. Polen vill sitta med på mötena annars skriver de inte under. Tyskland vill att sanktionerna mot budgetfuskande länder ska vara automatiska.

Ett uttryckligt skydd för arbetsmarknadens parter och medlemsländernas regleringar inom området finns med i det nya utkastet. Detta har varit en önskan från den svenska regeringen och ett krav från Socialdemokraterna för att Sverige ska gå med i finanspakten.

Det senaste utkastet, som Europaportalen har läst, bjuder på ett par viktiga förändringar som hörsammar en del av kraven.

Bara de länder som väljer att gå med i finanspakten har rätt att få krislån ur EU:s permantenta fond ESM som tas i bruk den första juli i år. Med andra ord: inga EU-lån utan paktens skärpta budgetregler.

EU-kommissionen får tillbaka det inflytande som ströks i det tredje utkastet till finanspakten. Enligt det nya förslaget ska kommissionen utfärda en rapport om den anser att något land bryter mot budgetreglerna. Om landet i fråga inte hörsammar varningen kan det dras inför EU-domstolen av ett eller flera av de övriga länderna i pakten.

Ett paktland kan även dra ett annat paktland inför EU-domstolen utan att kommissionen först utfärdar en sådan rapport.

Om ett land som funnits skyldig av EU-domstolen till att inte följa paktens budgetregler och inte gör tillräckligt åt saken kan landet dras inför samma rättsinstans igen och då dömas till böter motsvarande maximalt 0,1 procent av landets bruttonationalprodukt, BNP. Böterna betalas till EU:s krisfond ESM.

Det polska kravet att länder som inte har euron som valuta och skriver under finanspakten ska få vara med på euroländernas möte har fått gehör. Ledarna från dessa länder ska delta på mötena ”när det lämpar sig och minst en gång per år”, heter det. Kravet för detta är dock att landet har uttalade intentioner att binda sig vid några av reglerna i finanspakten.

På samma sätt kan Europaparlamentets talman bjudas in till mötena. Dessutom måste de paktländer som står utanför euron bli ”nära informerade om förberedelserna och utfallet” av mötena.

Det är oklart huruvida detta är det slutliga dokumentet som EU-lederna förväntas godkänna på det informella toppmötet den 30 januari. På tisdag i nästa vecka samlas medlemsländernas finansministrar i Bryssel och då står finanspakten högt på agendan.