Finanspakten även kallad europakten och frågan om svensk medverkan i pakten tycks vara en katt med många liv. Det senaste budet som kom från socialdemokraterna under torsdagskvällen är att frågan ingalunda är död utan att EU-förhandlingar pågår. Om förhandlingarna går Sveriges väg kommer riksdagens EU-nämnd att rösta för deltagande i finanspakten i nästa vecka.
Marie Granlund (S), vice ordförande i EU-nämnden, och gruppsekreterare Urban Ahlin (S) säger till Europaportalen att Socialdemokraterna och regeringen har blivit överens om att ställa fyra krav på svenskt medverkan:
1. att finanspakten inte medför några rättsliga förpliktelser för Sverige. Det vill säga Sverige ska inte överlämna någon beslutanderätt från riksdagen över vårt finanspolitiska ramverk eller ge möjlighet för ytterligare sanktionsmöjligheter till EU-domstolen genom finanspakten.
2. att det svenska inflytandet måste garanteras, till exempel genom tillträde till euroländernas toppmöten där finanspakten behandlas.
3. att det måste finnas tydliga garantier för respekten för arbetsmarknadens parter i avtalet.
4. att garantier för att våra undantag kring pakten ska gälla om finanspakten i framtiden blir en del av EUs fördrag.
De två första kraven om förpliktelser och inflytande är ännu inte i hamn. På lördag väntas ett nytt förslag till pakt — det femte i ordningen. Frågan om Sverige ska vara med eller inte, blir troligen löst först i samband med toppmötets slutförhandlingar på måndag.
– Det är svårt att bedöma hur det går men det brukar gå att nå konstruktiva lösningar, säger Anna Kinberg Batra (M) ordförande i riksdagens finansutskott.
kl 20:06
@Anders!
Jag är naturligtvis mycket gammaldags, men är det inte så att frågan om Sverige ska vara med eller ej slutligen löses i vår riksdag? (För att låta folket bestämma direkt i en folkomröstning är ju otänkbart.) Men det är klart riksdagen är ju numera endast ett transportkompani för EU-förordningar. Det har gått snabbt att avskaffa vår demokrati.
Jag tror inte jag är den ende som tycker att detta är otäckt. För eller senare kommer det en reaktion och det är inte säkert eller ens troligt att en sådan leder till att vi återgår till att styras under våra egna lagar i ett demokratiskt samhälle.
"
kl 16:13
Respekten för demokratin urholkas t.ex. genom blocköverskridnade överenskommelser, eftersom sådana gör att de "överenskomna" frågorna inte diskuteras tillräckligt i valrörelsen.