Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble vill lätta på det tyska lånetaket. Arkivbild.

Schäuble vill kringgå lånetak

BRYSSEL 10 januari 2012 | Tyskland ska kunna låna mer

Samtidigt som Tyskland försöker få andra euroländer att lagstifta om lånetak letar den tyske finansministern efter sätt att komma runt sitt eget.

Den tyske finansministern Wolfgang Schäuble letar efter sätt att kringgå landets lånetak, uppger den tyska tidningen Bild-Zeitung på tisdagen. Tidningen har läst ett utkast till ett lagförslag som ska göra det möjligt för Tyskland att låna mer pengar än vad lagen tillåter idag.

Detta sker samtidigt som den finanspakt som för närvarande håller på att förhandlas fram vill förhindra EU-länder att dra på sig för stora statsskulder. Pakten har kommit till stånd på fransk-tyskt initiativ.

Idag kan Tyskland låna pengar till en låg ränta – i en del fall betalar investerare till och med för att få köpa tyska statsobligationer. Men år 2016 når landet sitt lånetak och grundlagsfästa skuldbromsar sätts in. Det innebär att Tyskland därefter kan öka på sin statsskuld med maximalt tio miljarder euro per år, eller ungefär 0,4 procent av bruttonationalprodukten, BNP.

Enligt finansminister Schäubles utkast ska den tyska förbundsdagen kunna kringgå dessa skuldbromsar om landet i nödfall behöver låna mer pengar. Ett sådant nödfall skulle kunna vara stöd till vacklande banker eller till andra euroländer.

Norbert Brackmann, tysk parlamentariker och partikamrat till den kristdemokratiske Wolfgang Schäuble, kritiserar förslaget.

– Det skulle göra vår framtida skuld större än vad lånetaket tillåter. Vi skapar en ny bubbla vilket redan har visat sig vara ödesdigert, sade Norbert Brackmann.
    
Idag är den tyska statsskulden 81 procent av BNP. Det betyder i reda tal 2131 miljarder euro, vilket är mer än både den franska och italienska statsskulden.

2003 bröt Tyskland, och Frankrike, ostraffat mot de EU-regler i den så kallade tillväxt- och stabilitetspakten som ska se till att medlemsländerna håller sin finanspolitik i schack. Följden blev att andra euroländer också ansåg sig kunna bryta mot reglerna och dra på sig stora statsskulder.
 

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund
Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund

Kommentera gärna nedan. I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s och, med deras kommentarsregler, erbjuder Europaportalen möjligheten för läsare att kommentera publicerat material. Observera att du är juridiskt ansvarig för alla kommentarer skrivna av dig.

Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar. Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar. Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Annonser
Annons från EU-kommissionen
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Skriv in din epostadress här:

Annonser
Annons från EU-kommissionen
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret